Region Gotlland, Almedalen

CVE i Almedalen

Under årets Almedalsvecka arrangerar CVE fyra seminarier på olika aktuella teman: psykisk ohälsa, antisemitism, hat mot kvinnor och förebyggande av skolattacker. Läs mer om respektive seminarium i det officiella programmet för Almedalsveckan via länkarna under varje rubrik. Seminarierna kommer även att släppas som poddinspelningar.

När: Onsdag 28 juni
Var: Sävesalen, Gotlands museum, Mellangatan 19 i Visby

Kl 08.30-9.30

Psykisk ohälsa lyfts allt oftare fram som en gemensam nämnare hos våldsverkare som motiveras av våldsbejakande extremism (VBE), inte minst ensamagerande individer.
I panelen deltar Jonas Trolle, chef CVE, Christer Mattsson, föreståndare Segerstedtinstitutet och Ahn-Za Hagström, chef Nationellt centrum för terrorhotsbedömning och Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi och barn- och ungdomspsykiatri, Karolinska institutet. Arrangeras tillsammans med Segerstedtintitutet vid Göteborgs universitet.
Läs mer om detta seminarie Länk till annan webbplats.

”Hur ställer vi adekvata frågor till dessa personer? Vi upplever ju att man ofta inte ställt några frågor alls”
– Jonas Trolle

Sambandet mellan psykisk ohälsa och våldsbejakande extremism är komplicerat. Psykiatriska diagnoser är till syvende och sist förenklingar av komplexa och mångfacetterade tillstånd. Sambandet är tydligast när det kommer till ensamagerande gärningspersoner som i långt högre grad än normalpopulationen lider av diagnoser som schizofreni, vanföreställningar och i viss mån även autismspektrumdiagnoser. Gruppagerande extremister lider av psykisk ohälsa i lägre grad än normalpopulationen. På kort sikt kan tillhörighet till en våldsbejakande extremistisk organisation paradoxalt nog utgöra en skyddsfaktor mot våldsbrott, då dessa grupper erbjuder struktur och disciplin. På längre sikt trissar dessa organisationer dock upp polariseringen och den extrema retoriken i samhället, och ökar risken för våldsbrott genom att öka sina medlemmars radikaliseringsgrad. Våldsbejakande extremistiska organisationer har även i regel nolltolerans för psykisk ohälsa bland medlemmarna. Individer som lider av psykisk ohälsa och sympatiserar med våldsbejakande extremism löper störst risk att begå våldsdåd när de lämnat den sociala samvaro som organisationer erbjuder. Samhällets insatser behöver fokuseras på att upptäcka personer i riskzon, och att våga ställa direkta frågor om deras avsikter.

Kl 10.00-11.00

Våldsbejakande extremister motiveras av en mångfald av idéer. Vissa drivkrafter är dock konstanta och spänner över samtliga miljöer. Antisemitismen har drivit våldsamma hataktörer i århundraden, och utgör en självklar del av nutida våldsbejakande extremistiska världsbilder.
I panelen deltar Parisa Liljestrand, kulturminister, Meriam Chatty, projektledare Forum för levande historia, Christer Mattsson, föreståndare Segerstedtinstitutet och Catta Neuding, programledare Axess Magasin. Arrangeras tillsammans med Segerstedtintitutet vid Göteborgs universitet.
Läs mer om detta seminarie Länk till annan webbplats.

”I Sverige skulle jag aldrig sätta mig i en taxi och säga att jag ska till judiska museet, jag skulle aldrig försätta mig i en situation där jag avslöjar att jag är judinna för någon som har makt över vart jag ska”
– Catta Neuding

Antisemitismen är det kitt som binder samman extremismerna. Extremister av alla nyanser hyser konspirationsteorier genom vilka de anser sig hotade av maktgrupper som står under någon sorts judiskt inflytande. Antisemitismen skiljer sig från annan rasism i och med att de som hyser antisemitiska åsikter anser sig sparka uppåt, vilket gör denna form av hat mer livskraftigt än andra typer av rasism. Vardagsantisemitismen är stor, 34% av respondenter i en svensk studie håller med om åtminstone ett antisemitiskt påstående i ett större batteri. De antisemitiska idéernas stora utbredning bidrar också som ett smörjmedel för att sprida andra extremistiska idéer till det bredare samhället. Den moderna antisemitismen utmärker sig genom att den maskerar sig. Istället för att tala explicit om judar talas det idag om andra begrepp som exempelvis ”globalister”, vilket gör det lättare för dessa konspirationsteorier att spridas och vi behöver vara vaksam på denna typ av illa dolda antisemitiska narrativ. Som samhälle måste vi samarbeta för att prata öppet om dessa vanföreställningar, och motverka dem där vi ser dem. Politiken, myndigheter, skolan, föräldrar, media och onlineplattformar har ett stort ansvar. Panelisterna underströk ett mycket viktigt budskap: Antisemitismen handlar inte om judar, den handlar om antisemiter och deras fantasier om judar.

Kl 11.30-12.30

Extremiströrelser inkluderar ofta en strävan att bibehålla mäns makt över kvinnor i sina ideologier. Allt oftare uppmärksammas även att hat mot kvinnor i sig kan radikalisera vissa aktörer och få dem att ta till våld. Vilka kopplingar finns mellan ideologiskt motiverade brott och våld mot kvinnor?
I panelen deltar Jonas Trolle, chef CVE, Mikael Thörn, enhetschef Jämställdhetsmyndigheten, Jonas Karlsson, utredare Ecpat och Sari Römpötti, senior rådgivare CVE.
Läs mer om detta seminarie Länk till annan webbplats.

”Om man som man går in i en våldsbejakande extremistisk miljö, så kan det bli ett sätt att få tillbaka sitt värde som man. Dessa män anser att man som man förlorat sin ställning i samhället”
– Sari Römpötti

75–90% av alla våldsbejakande extremister är män. Inom extremistmiljöerna betonas våldet som det främsta verktyget till att uttrycka sin manlighet, vilket även medför förtryckande och hatiska attityder gentemot kvinnor. I professor Lukas Gottzéns rapport ”Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism” – beställd av CVE och Jämställdhetsmyndigheten identifieras våldsbejakande misogyni som ett nytt begrepp för att beskriva aktörer som främst drivs av ett hat mot kvinnor. Panelen betonar att det inte bara är extremister som drivs av dessa idéer. I så kallade Exposekonton publicerar unga män från alla samhällskategorier övergreppsmaterial som de lurat till sig från flickor och kvinnor. I kommentarerna ser barnrättsorganisationen Ecpat att pojkarna är närmast ideologiskt drivna i detta agerande. Flickor och kvinnor avhumaniseras och åsikter om att de inte borde ha några rättigheter uttrycks. Forskning visar att våldsförebyggande metoder med genusförändrande ansats har bättre effekt än andra metoder, och kan därmed också nyttjas för att förebygga våldsbejakande extremism och annan våldsbrottslighet. Panelen betonar här att myndigheter som CVE och Jämställdhetsmyndigheten här behöver samarbeta närmare för att integrera metoder och ge kommuner ett enhetligt stöd i det våldsförebyggande arbetet.

Kl 13.00-14.00

På senare år har flera fall av pågående dödligt våld ägt rum på skolor i Sverige. Det förekommer att skolattacker motiveras av våldsbejakande extremism, men än vanligare är att de som begår denna typ av handlingar inspireras – snarare än motiveras – av extremistiskt tankegods och symbolspråk. I seminariet deltar Jonas Trolle, chef CVE, Johan Höglund verksamhetsutvecklare Polismyndigheten, Petter Säterhed, projektledare MSB och Joakim von Scheele, Utbildningsansvarig, CVE.
Läs mer om detta seminarie Länk till annan webbplats.

”Det är viktigt att man inte hittar på någonting nytt, utan att man för in kunskapen i befintliga strukturer för att göra det enkelt för skolan att förebygga”
– Joakim von Scheele

Jonas Trolle är regeringens särskilda utredare i frågan om att förebygga skolattacker och särskilt grovt våld i skolmiljö. Den 15:e juni presenterades ett delbetänkande för utredningen. Jonas redogör för hur skolattacker har en lång historia under 1900-talet i USA och Europa. Sverige har varit relativt sett förskonat – tills nyligen. Under 2021 och 2022 utfördes tre skolattacker i Skåne, samtidigt som flera försök till skolattacker utförts i resten av Sverige på senare år. I Sverige kan tydliga kopplingar till våldsbejakande extremistiska åsikter skönjas bakom skolattacker – främst idégods och symbolspråk från högerextrema miljön. Därför har CVE intresserat sig för denna fråga, och utredningen föreslår att skapa ett kunskapsnav till stöd för aktörer på lokal, regional och nationell nivå i dessa frågor. Framöver fokuserar utredningen på huruvida det går att lagstadga ett brottsförebyggande uppdrag för skolan. I dagsläget har MSB, CVE, Polismyndigheten, Skolverket och ett flertal kommuner tagit fram stödmaterial och webbutbildningar för skolpersonal. En myndighetsarbetsgrupp har skapats för att samordna myndigheters förebyggande arbete. Dessutom ska CVE:s metodstöd för socialtjänsten anpassas till skolans värld.

Prenumerera

Prenumerera på CVE:s nyhetsbrev