CVE och Brå i Almedalen

09:00-10:00

Hur ska vi bemöta mer komplexa hot mot Sverige?

Arrangör: Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Händelseutvecklingen i omvärlden sker snabbt och påverkar svensk säkerhet. Säkerhetspolisen konstaterar att det finns en påtaglig risk att läget kan försämras ytterligare. Myndigheter och experter varnar för att organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och statsaktörer överlappar.

Det finns flera svenska och internationella exempel på när våldsbejakande extremistiska aktörer samverkar med organiserade brottslingar för att erhålla finansiering. Dessutom har svenska och utländska medier uppmärksammat fall där främmande makt anlitat svenska gängkriminella för att agera i deras intresse. Hur ska svenska myndigheter förhålla sig till dessa hot? Räcker våra strukturer och vår beredskap till för att möta dessa utmaningar? Vad kan de som arbetar förebyggande mot brott och våldsbejakande extremism göra för att svara upp mot denna problematik?

Medverkande

• Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan
• Jörgen Holmlund, lärare i underrättelse, Försvarshögskolan
• Robert Kindroth, tillförordnad chef, CVE
• Anna Strempel, enhetschef, CVE
  

Moderator

Marco Zamorano-Tóth, utredare, CVE

10:30-11:30

Hur förhindrar vi att skattemedel går till våldsbejakande extremism?

Arrangör: Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Säkerhetspolisen och andra svenska myndigheter har uppmärksammat att våldsbejakande extremister och andra antidemokratiska aktörer missbrukar våra utbetalningssystem för att finansiera sin verksamhet, och främja sina agendor.

I Sverige betalas årligen miljonbelopp ut till civilsamhällesaktörer. Detta är en oerhört viktig samhällsfunktion, då idéburna och ideella organisationer spelar en central roll för fritidsaktiviteter, människors möjlighet att utöva sin religion, bistånd och välgörenhet, våldsförebyggande arbete, osv. Samtidigt har det uppmärksammats att våldsbejakande extremister, kriminella och andra destruktiva krafter missbrukar detta system för sina egna syften. CVE har under 2025 inrättat en funktion med beteckningen Enheten för fördjupade granskningar, som ska bistå offentliga aktörer som fördelar offentliga medel med att se till så att pengarna hamnar hos rätt mottagare. Hur går det till när aktörer som inte vill väl missbrukar svenska utbetalningssystem? Vad kan CVE och andra myndigheter göra för att motverka detta? Vad bör utbetalande myndigheter tänka på i sina granskningar? Hur görs dessa granskningar på ett rättssäkert sätt som inte missgynnar legitima civilsamhällesaktörer?

Medverkande

• Robert Kindroth, tillförordnad chef, CVE
• Patrik Schröder, samhällspolitiskt ansvarig, Fremia
  
• Anna Strempel, enhetschef, CVE
  

Moderator

Jenny Sonesson, pressektreterare, CVE

12:30-13:30

Hur fångar vi upp ensamagerande gärningspersoner innan de begår våldsdåd?

Arrangör: Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Sverige och Europa har drabbats av flera uppmärksammade våldsdåd som planerats och utförts av ensamagerande gärningspersoner som inspirerats av våldsbejakande extremistiska ideologier och våldspropaganda. Det största hotet kommer inte nödvändigtvis från grupper eller organisationer.

Många ensamagerande gärningspersoner är unga, ibland minderåriga. Det rör sig nästan alltid om män eller pojkar. Även om personerna agerar på egen hand kan de ingå i en upplevd eller reell gemenskap, framförallt online. I digitala forum sprids våldsbejakande extremistisk propaganda, uppmaningar om att begå attentat och instruktioner om hur man går tillväga. Ofta förekommer problematik med psykisk ohälsa och annan sårbarhet hos de som radikaliseras. De ideologiska drivkrafterna kan vara grumliga och överlappa med upplevda oförrätter. En radikaliseringsprocess kan gå fort. Hotet från ensamagerande gärningspersoner är således komplext och svårbedömt. Ökad kunskap och samarbete mellan myndigheter, skola, sjukvård, socialtjänst och civilsamhälle krävs. Välkommen till ett seminarium där du får lära dig mer om risk- och skyddsfaktorer för att kunna fånga upp personer som kan vara på väg i en destruktiv riktning.

Medverkande

• Maria Öhman, tf biträdande chef, CVE
  
• Björn Berglund , verksamhetsansvarig , Exit/Fryshuset
  

14:00-15:00

Barn under 15 år som begår allvarliga brott

Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Under de senaste åren har mycket pekat på att barn begår allvarliga brott i högre utsträckning än tidigare. Samtidigt har kunskapen om barns brottslighet varit begränsad. Hur ser utvecklingen ut, vilka barn är det som misstänks och vad kan samhället göra för att förhindra barns brottslighet?

Barn som är under 15 år är inte straffmyndiga och kan därför inte få en straffrättslig påföljd för brott. De saknas därför i statistiken från rättsväsendet, och därmed saknas även kunskap om dessa barn och deras brott. Seminariet utgår från en rapport om barn under 15 år som misstänks för grova brott som Brå kommer att publicera i juni. I rapporten studerar Brå hur utvecklingen har sett ut de senaste tio åren, bland annat när det gäller vilka brott som dessa barn misstänks för. Rapporten ger även en fördjupad och aktuell bild av barnen som har begått grova brott, vilka insatser de har fått från samhället, och om brotten som de har begått. Hur kan samhället bli bättre på att fånga upp de här barnen. Vilka åtgärder har bäst effekt när det gäller att förhindra att barn begår, och involveras i, grov brottslighet?

Medverkande

• Monika Karlsson, utredare, Brå
• Anders Bolund, utredare Brå
• Maria Melin, processamordnare, Myndigheten för delaktighet
  

15:15-16:15

Brott på landsbygden – vad karaktäriserar brott utanför storstäderna, och hur ska vi förebygga dem?

Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Brottsligheten är lägre på landsbygden än i övriga delar av landet, och får därför oftast mindre uppmärksamhet än brottslighet i storstäder. Samtidigt finns särskilda utmaningar som får konsekvenser för de som bor och verkar där. Stora avstånd kan leda till att färre brott upptäcks.

Den 12 juni publicerar Brå rapporten Brott och otrygghet på landsbygden. Det har saknats tillräcklig kunskap om de utmaningar som landsbygden har när det gäller brott och otrygghet, eftersom fokus oftast har varit på storstäder och utsatta områden. Landsbygden förknippas ofta med lägre brottslighet och större trygghet än i andra delar av landet. Men att det är mindre brottslighet betyder inte att den inte orsakar problem för de som bor och verkar på landsbygden. Avvecklingen av samhällsservice och de långa avstånden till större samhällen kan också göra det svårare att tillgodogöra sig olika samhällsinsatser från exempelvis rättsväsendet. Lägre anmälningsbenägenheten är en annan utmaning på landsbygden. Det finns också brottstyper som i princip enbart sker på landsbygden så som jaktbrott och visa typer av miljöbrott. Under seminariet diskuterar vi de särskilda utmaningar som finns på landsbygden, och hur man bäst arbetar brottsförebyggande när avståenden är stora och ”alla känner alla”.

Medverkande

• Sara Jonsson, utredare, Brå
• Tyra Kloth, samhällsplanerare, Stiftelsen Tryggare Sverige
• Malin Svanholm, kommunstyrelsens ordförande i Kramfors (S)
  

20:00-21:45

Vem vill förstå en massmördare? När teater förekommer verkligheten

Programpunkten äger rum på Bredgatan 10, Länsteatern, Visby.

Arrangör: Teater Fryshuset och Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Kan teater hjälpa oss att förstå sådana individer och till och med förutse framtida samhällsproblem innan de sker?

Efter tre föreställningar av ROV inträffade dådet i Örebro. Likheterna med det som skildrades på scen var slående – både gällande gärningspersonen och genomförandet.