Utredning föreslår ny lag för att granska utländsk finansiering till trossamfund och andra verksamheter
OMVÄRLDSBEVAKNING
I juni presenterades betänkandet "Ett nytt regelverk för granskning av utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter" (SOU 2026:42). Utredningen föreslår en ny lag med syftet att granska och i vissa fall förbjuda utländsk finansiering till trossamfund och vissa ideella aktörer, med anmälningsplikt för finansiering över 150 000 kronor och sanktionsavgifter vid överträdelser.
Utredningen föreslår att trossamfund – eller ideella föreningar och stiftelser med religiös verksamhet – som avser att ta emot utländsk finansiering som överstiger 150 000 kronor vid ett enskilt tillfälle behöver anmäla mottagandet till ett utsett granskningsorgan. Utredningen föreslår att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) blir kontrollmyndighet. Enligt utredningen ska granskningsorganet ska inleda en granskning om det finns anledning att anta att mottagandet ska förbjudas, vilket förutsätter att det finns konkreta omständigheter som talar för att så är fallet.
Såväl mottagaren som den utländska finansiären ska omfattas av granskningen, och vid bedömningen ska kontrollmyndigheten ta Sveriges säkerhet och samhällets grundläggande värderingar i beaktande. Utredningen beskriver att mottagandet av utländsk finansiering ”kan utgöra risker för Sveriges säkerhet och för allmän ordning i Sverige […] om det stödjer spioneri, sabotage, terrorism eller annan säkerhetshotande verksamhet.” (SOU 2026:42, s.27) Gällande samhällets grundläggande värderingar kan dessa förstås som grundade i de rättigheter som garanteras av 1 kap. 2 § regeringsformen. Utredningen tar här stöd i lagen om statsbidrag till trossamfund (2024:487 Länk till annan webbplats.), dess förarbeten Länk till annan webbplats., och hur regeringsformens rättigheter speglas i demokrativillkoren. Således ska mottagandet av utländsk finansiering förbjudas ”om mottagaren eller dennes företrädare utövar våld, tvång eller hot, kränker grundläggande fri- och rättigheter, diskriminerar, försvarar eller uppmanar till sådana ageranden, eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket.” (SOU 2026:42, s. 27f)
När ett förbud aktualiseras ska granskningsmyndigheten även ha möjlighet att förbjuda mottagaren att i framtiden ta emot utländsk finansiering – från en specifik finansiär eller allmänt. Ett sådant förbud föreslås gälla i ett år, och vara möjligt att förlänga.
När det finns anledning att anta att den utländska finansieringen har kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer föreslås granskningsmyndigheten samverka med CVE. CVE ska kunna bistå med sakkunskap om extremistmiljöer samt genomföra fördjupade granskningar av en mottagande organisation på uppdrag av granskningsmyndigheten. Förslaget innebär att CVE:s uppdrag att genomföra fördjupade granskningar utökas till att även innefatta granskningsmyndigheten och dess uppdrag.
Granskningsmyndigheten föreslås kunna ta ut sanktionsavgifter på mellan 25 000 kronor och 25 miljoner kronor vid överträdelser. Utredningen föreslår även att det ska vara ett brott att motta utländsk finansiering som överträder 150 000 kronor utan att anmäla detta till granskningsmyndigheten. Vid brott av normalgraden ska straffet vara fängelse i högst två år. Mottagande av finansiering som understiger 150 000 kronor får inte ske om syftet är undvika anmälningsskyldigheten genom att dela upp transaktionen eller använda mellanhänder.
Inom ramen för utredningen har även en kartläggning av utländsk finansiering till religiösa samfund och ideella föreningar genomförts. Utredning konstaterar att ”inkommande gränsöverskridande transaktioner” till religiösa samfund under perioden 2020–2025 uppgår till 3,5 miljarder kronor. Till registrerade trossamfund, ideella föreningar och stiftelser uppgår den sammantagna siffran under bara 2024 till 159 miljarder kronor enligt Skatteverkets kontrolluppgifter. (SOU 2026:42, s.25)
