Frågor och svar

Om våldsbejakande extremism

  • Vad är våldsbejakande extremism?
    Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Med våldsbejakande menas handlingar såsom att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. Det förebyggande arbetet riktar sig mot tre olika miljöer våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön (Regeringens skrivelse Ds 2014:4).

Om Center mot våldbejakande extremism (CVE)

  • Varför inrättas ett särskilt center mot våldbejakande extremism?
    I regeringens uppdrag till Brå den 21 september 2017 lyfts följande bakgrund till beslutet fram: ”Den våldsbejakande extremismen i Sverige består i huvudsak av tre identifierade grupper: högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism. Dess orsaker är komplexa och behöver mötas med en bredd av åtgärder. En nationell samordnare har sedan i juni 2014 haft i uppdrag att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18). Uppdraget är även en del av arbetet med att möta hotet från terrorism, som är en extrem form av våldsbejakande extremism. Samtidigt har såväl myndigheter som andra aktörer inom olika samhällssektorer gjort viktiga insatser på detta område. För att förstärka och få mer långsiktighet i de förebyggande insatserna mot våldsbejakande extremism bör nu en myndighet i uppdrag att utveckla detta arbete."
  • Vilket är Center mot våldsbejakande extremisms uppdrag?
    I enlighet med Brås instruktion ska centret från i huvudsak kriminalpolitiska utgångspunkter stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Ytterst syftar verksamheten till att förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism. Centret har fyra huvuduppgifter:
    • Främja utvecklingen av förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå.
    • Verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet.
    • Ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar frågor om förebyggande av våldsbejakande extremism.
    • Samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik.
  • Hur är centret organiserat?
    Center mot våldsbejakande extremism leds av en chef som anställs av regeringen. På centret kommer det att arbeta personer med olika uppgifter, däribland:
    Forskningsledare, som bland annat omsätter forskning till metodstöd utvecklat för att möta  lokala behov samt arbetar med omvärldsbevakning och forskningssamverkan.
    Utbildningsledare, som skapar och utvecklar utbildningsmaterial och arbetar med processledning och kunskapsspridning.
    Handläggare/rådgivare, som ger stöd och råd till lokala aktörer, utvecklar process- och metodstöd samt arbetar med samordning på nationell, regional och lokal nivå.
  • Är centret en del av den ordinarie verksamheten som Brå bedriver?
    Centret är en ny verksamhet som inrättas vid Brå och kommer att vara organisatoriskt åtskild.
  • När startar centret sin verksamhet?
    Center mot våldsbejakande extremism startar sin verksamhet i begränsad omfattning den 1 januari 2018. Det första kvartalet fortsätter det förberedande arbetet i enlighet med regeringens uppdrag som slutredovisas 28 mars. Centrets personella resurser kommer successivt att stärkas under våren.Den 3 april startar centrets stöd- och rådgivningsfunktion.
  • Vad kommer att vara centrets första åtgärder?
    Den första tiden kommer centret att inventera behov och prioriteringar vad gäller till exempel stöd och kunskapsmaterial hos yrkesverksamma i deras arbete för att förebygga våldsbejakande extremism . Centret kommer att besöka områden i Sverige med utmaningar kring våldsbejakande extremism, samt genom nätverksmöten och workshops kartlägga målgruppernas behov. Centret kommer att föra dialog med nationella och regionala aktörer för att identifiera hur en högre grad av samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet kan stärkas.
  • Kan individer och anhöriga till avhoppare/återvändare vända sig till centret?
    I regeringens uppdrag ingår att Brå ska redovisa hur ett förstärkt stöd avseende individrelaterade åtgärder gentemot till exempel avhoppare och återvändare kan tillgodoses och vilket stöd centrets verksamhet kan bidra med. Uppdraget redovisas 28 mars 2018. Individer och anhöriga kan idag vända sig till Rädda Barnens Orostelefon 020-100 200 eller Oroschatten.

Frågor och svar om CVE:s stödfunktion

  • Vad är numret och vilka tider kan man ringa?
    Centrets stödfunktion är nu igång och nås på telefonnummer 08-527 44 290. Den kommer att vara öppen klockan 9-15 på helgfria vardagar.
  • Vilka är det som kan ringa för att få stöd?
    Stödfunktionen är till för yrkesverksamma personer, främst kommuner och myndigheter på lokal nivå som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
  • Vem får man prata med när man ringer?
    Man får prata med någon av experterna som arbetar vid Center mot våldsbejakande extremism. Medarbetarna har olika bakgrund med kunskap både nationellt och lokalt från polisen, säkerhetspolisen, kriminalvården, socialstyrelsen, kommunal verksamhet, utbildnings- och skolverksamhet, trossamfund och civilsamhällets organisationer.
  • Vilken typ av stöd kan man få?
    Vi kommer att ge stöd utifrån den samlade kunskap som finns, bland annat genom erfarenheter och koncept som bygger på goda exempel. Vi kommer succesivt att bygga upp en kunskapsbas utifrån forskning och praktiska erfarenheter. Och i och med att centret är inrättat under Brottsförebyggande rådet (Brå) har man redan nu tillgång till värdefull forskning och kunskap. Inte minst finns det på Brå ett utvecklat samarbete och nätverk med lokala brottsförebyggande aktörer i kommunerna, så det kommer att bli en värdefull kontaktyta när centret utvecklar stöd för det brottsförebyggande arbetet inom frågan på lokal nivå.
  • Kan ni ge något exempel på stöd?
    Vi har precis kommit igång med centrets arbete och ska skapa oss uppfattning om vilka behov som finns, liksom vilka olika sorters metoder som kan fungera för att arbeta med de här frågorna regionalt och lokalt. Men viktigt är att vi i centrets stöd inte tar över andra myndigheters eller kommuners ansvar. Vi erbjuder exempelvis inte anhörigstöd och stöd till individer. De frågorna kommer vi att hänvisa till de myndigheter eller aktörer som har ansvar och mandat för att hantera den frågan.
  • Vilka slags frågor väntar ni er att få?
    Vi får se när stödfunktionen kommer igång och vi får in frågor. Men vi att det finns ett stort behov av stöd och vägledning hos kommuner och de som jobbar lokalt med frågan. De behöver stöd som bottnar i beprövad kunskap och konkreta forskningsresultat – sådant som de kan använda praktiskt i sin yrkesverksamhet.
  • Vad händer när man ringer? Hur följer ni upp?
    Vi kommer att lyssna in vilken typ av stöd som behövs och sedan utgå från behovet och förutsättningarna för det som behövs hos de lokala aktörerna, och det verkar se väldigt olika ut i olika kommuner idag. När det gäller hur vi hanterar specifika frågor är det något vi får besvara längre fram.
  • Består centrets stöd helt enkelt av telefonen?
    Telefonen är en ingång till stödfunktionen, som är en del av centrets större förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Parallellt utvecklar vi en kunskapsbank med forskning och beprövad erfarenhet som ska användas i stödfunktionen och i det behovsanpassade stödet på lokal nivå. Vi ska också stärka samverkan mellan myndigheter på nationell nivå och kartlägga regionala strukturer hos exempelvis länsstyrelser och polisregioner. På lokal nivå är samverkan mellan lokala aktörer en avgörande faktor i det förebyggande arbetet, och det kommer att utgöra en central del av centrets verksamhet. Men centret kommer även att samverka med civilsamhället, bland annat med trossamfund.
  • Vad är skillnaden mot Rädda barnens orostelefon?
     Centrets stödfunktion är till för yrkesverksamma personer. Vi erbjuder inte anhörigstöd eller stöd till individer. Där hänvisar vi istället till exempelvis socialtjänsten eller socialjouren i den kommun där personen (den anhöriga, eller den som vill hoppa av) är skriven. Till Rädda barnens orostelefon kan man också ringa anonymt för att få vägledning när man upplever att en anhörig eller vän dragits in eller är på väg in i en våldsbejakande extremistisk rörelse. Det kan vara någon i ens närhet som dras till en våldsam extremrörelse eller ideologi. Numret till orostelefonen är 020-100 200. Läs mer på Rädda barnens webbplats.
  • Hur har stödtelefonen eller orostelefonen fungerat under tidigare samordnare?
    Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism upprättade den Nationella stödtelefonen 2015, men sedan 2016 har den bytt namn till orostelefonen, och den vänder sig främst till barn, unga och vuxna som känner en oro kring att någon i deras närhet håller på att radikaliseras. Idag är orostelefonen helt kopplad till Rädda barnens verksamhet och finansieras med statliga bidrag.

Sidan senast uppdaterad: 2018-04-19

Läs mer