Åsiktsregistrering och personlig integritet

En av de åtgärder som ibland kan underlätta arbetet mot vålds­bejakande extremism är systematisk uppföljning av värderingar som olika personer har. I det sammanhanget måste dock förbudet mot åsiktsregistrering beaktas.

Det finns alltså ett skydd mot att myndigheter registrerar enskilda personers åsikter. Detta gäller emellertid bara om registreringen enbart görs på grund av personens politiska åsikt. Regeringsformen hindrar alltså inte att uppgifter om åskådning registreras om det är relevant för ett annat objektivt godtagbart syfte, exempelvis i samband med en brottsutredning.

Ett mer generellt skydd mot betydande intrång i den personliga integriteten ges också enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (RF). Skyddet hindrar att den enskildes personliga förhållanden övervakas eller kartläggs utan samtycke. Europakonventionen ställer upp ett ännu bredare skydd för rätten till privatliv (artikel 8).

I detta sammanhang kan också påminnas om att det finns regler om behandling av personuppgifter i EU:s allmänna dataskyddsförordning (ofta benämnd efter den engelska förkortningen GDPR). Såväl politiska åsikter som religiös övertygelse är exempel på uppgifter som betraktas som känsliga personuppgifter, vilka som huvudregel inte får registreras. Enligt lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) får myndigheter behandla sådana uppgifter bland annat om det är nödvändigt för ärendehandläggning eller inom hälso- och sjukvård och social omsorg (se särskilt 3 kap. 3 och 5 §§ dataskyddslagen). Lagen ställer emellertid också upp vissa begränsningar för behandlingen.

En del av myndigheternas personuppgiftshantering regleras också av särskilda registerförfattningar, såsom lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. För myndigheter som behandlar personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, såsom Polismyndigheten eller Kriminalvården, gäller brottsdatalagen (2018:1177). Enligt denna kan uppgifter som redan behandlas om en person kompletteras med känsliga personuppgifter när det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen.

Förbud mot åsiktsregistrering

Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.

2 kap. 3 § RF

Sidan senast uppdaterad: 2020-04-01