Åsiktsyttringar i skolor

En situation som i praktiken har väckt frågor om saklighet, opartiskhet och likabehandling är politiska åsiktsyttringar i skolor. Det har bland annat handlat om att bjuda in partier till debatter inför skolval eller att tillåta organisationer att ha bokbord eller dela ut flygblad.

Särskilt svåra frågor uppkommer i förhållande till åsikter som kommer i konflikt med skolornas uppdrag att verka för värderingar som demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet (1 kap. 5 § skollagen (2010:800)).

Å ena sidan råder skolplikt i grundskolan och förskoleklass. Det innebär att elever inte kan välja att stanna hemma för att undvika åsikter som de anser stötande. I linje med detta har skolan ett särskilt ansvar att verka mot kränkningar och diskriminering. Å andra sidan behöver alla elevers yttrande- och åsiktsfrihet respekteras. Som en del av skolans demokratiska uppdrag kan det också vara av värde att elever ges möjlighet att möta olika politiska åsiktsyttringar.

Ibland beskrivs skolans demokratiska uppdrag genom begreppen om, genom och för. Eleverna ska lära om demokrati och mänskliga rättigheter. De ska också lära genom att grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter genom­syrar skolans lärmiljö. Målet är att de ska utveckla förmågor för att som samhällsmedborgare kunna verka aktivt i demokratin. Politisk information i skolan ska därmed ses som en integrerad del av undervisningen och/eller utbildningen. I SOU 2016:4 diskuteras mer ingående hur skolor bör hantera bland annat detta uppdrag i förhållande till elevers och andras yttranden i skolan.

Efter förslag från denna utredning har nu uttryckligen slagits fast i 1 kap. 5 a § skollagen att om politiska partier bjuds in till skolor, får antalet begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Skolorna får också göra urval på andra objektiva grunder. Elever kan dock, som ett led i utbildningen, ges möjlighet att på lämpligt sätt få ta del av information från andra politiska partier som har anmält intresse av att få medverka, men som inte har bjudits in.

Exempel:

Justitieombudsmannen (JO) har i flera fall med hänvisning till 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) framhållit att skolor måste agera sakligt och opartiskt i förhållande till åsikts­yttringar, och behandla olika åsikter lika. Åtgärder får inte vidtas för att förhindra någon viss åsiktsyttring från att framföras.

Det kan exempelvis gälla att ett parti inte har fått ordna ett bokbord i skolan. Ett par beslut kan exemplifiera hur JO har bedömt sådana situationer.

En skola är inte en allmän plats, och yttrandefriheten enligt regeringsformen innefattar inte någon rätt för medborgarna, eller för en sammanslutning, att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. På motsvarande sätt förhåller det sig med den i tryckfrihetsförordningen garanterade rätten att sprida tryckta skrifter. Skolledningen kan dock ge tillstånd för utomstående att i skolan sprida information eller tryckta skrifter. JO betonar i detta sammanhang särskilt att det i en sådan situation inte är fråga om att partierna har någon rätt att få tillgång till skolan. Utgångspunkten är i stället att det är eleverna som har rätt att få tillgång till saklig och allsidig kunskap. Skolan har ett ansvar för att ge elever den kunskapen så att eleverna själva kan bilda sig en uppfattning. När skolledningen tar ställning till om ett politiskt parti ska få tillträde till en skola för att sprida sitt budskap måste emellertid den övergripande bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF beaktas (JO 2016/17 s. 610).

Exempel:

Ibland hävdar skolledningen också att ett partis bokbord utgör en risk för ordningen på skolan. JO har konstaterat att under vissa förhållanden kan allmänna ordningsskäl motivera att politiska partier nekas tillträde till en skola, eller att möjligheten att där lämna information begränsas eller styrs av skolan vad gäller tid, rum och form. För detta krävs dock att de negativa konsekvenserna som tillträdet kan antas få för ordningen är klart påvisbara. Den ovan nämnda objektivitetsprincipen måste iakttas, och ordningsskäl får inte användas som svepskäl för att utesluta ett parti på grundval av de åsikter som partiet väntas föra fram.

Om inte de faktorer som ligger till grund för bedömningen att säkerheten inte skulle kunna upprätthållas konkretiseras, kan slutsatsen dras att det inte föreligger några klart påvisbara negativa konsekvenser för ordningen. Ett avslagsbeslut kan i så fall antas ha ett i vart fall indirekt samband med de åsikter som förväntas föras fram, vilket medför att objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF inte iakttas (JO 2013/14 s. 546).

Sidan senast uppdaterad: 2020-04-01