Socialtjänstlagen

Enligt portalparagrafen i socialtjänstlagen (SoL) ska socialtjänsten på demokratins och solidaritetens grund bland annat främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Verksamheten ska också bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver.

Av 3 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) framgår att det hör till socialnämndens uppgifter att

  • göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
  • medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen,
  • informera om socialtjänsten i kommunen,
  • genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, och
  • svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

I den uppsökande verksamheten ska socialnämnden upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden då samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar, 3 kap. 4 § SoL.

Socialtjänstlagens femte kapitel anger särskilda bestämmelser för vissa grupper som socialnämnderna ska arbeta med. Dessa är barn och unga, äldre människor, människor med funktionshinder, missbrukare, personer som vårdar eller stödjer närstående, brottsoffer och skuldsatta personer.

Socialnämnderna har alltså ett särskilt ansvar när det gäller barn och unga. Med barn avses alla som är under 18 år, men så snävt är alltså inte dessa regler utformade. Även de som är något äldre omfattas. Socialnämnden har ansvar för insatser från de minsta barnen och deras föräldrar till insatser för ungdomar upp till 20-årsåldern (prop. 1979/80:1). I 5 kap. 1 § SoL finns en uppräkning av uppgifter som socialnämnderna har när det gäller barn och unga. Nämnderna ska bland annat

  • verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden,
  • i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga,
  • bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa,
  • tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, och
  • med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling.

Alla myndigheter vars verksamheter rör barn och unga är skyldiga att göra en så kallad orosanmälan om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Även myndigheter inom hälso- och sjukvård, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska göra sådan anmälan. Förutom att myndigheterna som sådana har denna anmälningsskyldighet, har även de enskilda anställda denna skyldighet, liksom alla som arbetar i motsvarande verksamhet som privatanställda. Detta framgår av 14 kap. 1 § SoL. Det finns också en regel i 14 kap. 1 c § som klargör att alla andra som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa också bör anmäla detta till socialnämnden.

Personer i extremistmiljöer kan både utöva hot och våld och samtidigt själva vara brottsoffer. Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att de som utsatts för brott och deras närstående får stöd och hjälp. Detta framgår av 5 kap. 11 § SoL. Här omnämns särskilt kvinnor som utsatts för våld eller övergrepp och barn som har bevittnat våld eller övergrepp. Däremot har socialtjänsten inte något särskilt utpekat ansvar för att hjälpa den som har begått brott, om personen inte behöver hjälp av något annat skäl, som till exempel på grund av missbruk.

En översyn av socialtjänstlagen pågår, för att bland annat utforma socialtjänsten så att den bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och att den i ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter och rättigheter. Delbetänkandet Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst (SOU 2018:32) har redovisats. Hela utredningen ska slutredovisas senast den 1 juni 2020.

Sidan senast uppdaterad: 2020-04-01