Menu

Rapport om den våldsbejakande islamistiska miljön

person vid dator och människor med fanor


Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har tagit fram en övergripande sammanställning av forskning och kunskap om den våldsbejakande islamistiska miljön, såväl i Sverige som i en internationell kontext. Skriften beskriver rörelsens idémässiga grund, aktiviteter och organisering.

Den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige utgör en del av en transnationell rörelse, vars politiska kärna utgörs av islam och som använder våld för att uppnå målsättningar. Den dominerande ideologiska riktningen inom den våldsbejakande islamistiska rörelsen baseras på så kallad jihadistisk salafism (salafijihadism).

Salafism är en övergripande social och religiös rörelse inom sunniislam där anhängarna, även kallade salafister, strävar efter en återgång till en form av islam som uppfattas ha existerat under de tre första generationerna av muslimer. Salafister eftersträvar åtskillnad mellan såväl kvinnor och män som muslimer och icke-muslimer, och tar avstånd från sekulära, västerländska, liberala idéer och värderingar. Utöver starkt konservativa och patriarkala normer är antisemitism dominerande och antisemitiska hatbrott förekommande. Föreställningen om en judisk konspiration som anses hota muslimer och islam genomsyrar rörelsens och miljöns ideologi.

Salafism kan delas in i olika inriktningar: puritansk, politisk och jihadistisk salafism. Majoriteten av världens salafister är så kallade purister som förkastar våldsamma metoder. Politiska salafister förespråkar vanligtvis inte våld för att uppnå samhälleliga förändringar, utan prioriterar politiskt engagemang och aktivism. Salafi-jihadister, som utgör den minsta grupperingen och som är våldsbejakande, har blivit fler efter USA:s invasion av Irak 2003. Även i Sverige kännetecknas den dominerande ideologiska riktningen inom den våldsbejakande islamistiska miljön av salafijihadism, som primärt representeras av de globala terroristorganisationerna al-Qaida och den Islamiska staten (IS).

Antalet individer inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige, som Säkerhetspolisen följer, ökade från några hundratal år 2010 till uppskattningsvis 2 000 personer 2017, delvis som en konsekvens av IS självutropade kalifat i Syrien och Irak. Omkring 300 män och kvinnor har sedan 2012 rest för att ansluta sig till militanta islamistiska organisationer, varav 25 procent kvinnor. Under slutet av 2019 uppskattades antalet återvändande till Sverige vara drygt 150 individer. Samtidigt finns vuxna och barn med någon form av svenskkoppling fortsatt befinna sig i olika läger i Syrien och Irak. Som en konsekvens av ökade rymningsförsök och fritagningar av fångar med anknytning till IS samt Turkiets deportering av misstänkta europeiska jihadister till sina hemländer, kan återvändandet öka.

Ideologiska budskap och uppmaningar från jihadistgrupper och terroristorganisationer väntas fortsatt inspirera individer att utföra terrordåd i Sverige eller på andra platser i världen. Enligt Nationellt Center för terrorhotbedömning kommer det främsta terrorhotet mot Sverige från islamistiskt- och högerextremistiskt motiverad terrorism. De flesta av terrorattentaten i västvärlden har under de senaste åren planerats och utförts på eget initiativ av ensamagerande individer som inspireras av våldsbejakande extremistiska ideologier, våldsbejakande propaganda och tidigare utförda attentat

Sidan senast uppdaterad:


Ladda ner publikationen

CVE