Erik Wennerström, Brås generaldirektör, och Anna Lekvall, vikarierande chef på Center mot våldsbejakande extremism (CVE).

2018-03-28

Permanent center klart för start

Den 1 januari inrättades Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Idag slutredovisas förberedelserna till regeringen. Därmed startar centrets förebyggande arbete för att samla och dela kunskap, nationellt som lokalt – och den 3 april öppnar en stödfunktion för yrkesverksamma i frågan.

Idag slutredovisar Brottsförebyggande rådet (Brå) hur man förberett starten av det nya centret sedan 1 januari. Uppdraget från regeringen är att samhället ska stärkas med mer långsiktiga och förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism.

– Centret ska bli ett långsiktigt kunskapsnav i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, säger Erik Wennerström, generaldirektör vid Brå.

Kunskap som når ut lokalt

Som kunskapsmyndighet utvecklar Brå redan idag det brottsförebyggande arbetet mot kriminalitet, särskilt på lokal nivå. Det handlar om att ta fram och sprida kunskap om metoder som kan användas praktiskt av de som jobbar lokalt med förebyggande åtgärder.

 

– Det är erfarenheter som centret har nytta av nu när det bygger upp sin verksamhet mot våldsbejakande extremism. Jag ser att Brå blir en trygg plattform för det arbetet, säger Erik Wennerström.

Ingen kommun är den andra lik

Runt 80 procent av kommunerna införlivar idag arbetet mot våldsbejakande extremism i kommunens övriga brottsförebyggande arbete, men kunskapen och förutsättningarna för att jobba mot våldsbejakande extremism ser mycket olika ut i kommunerna. Det framgår av den tidigare nationella samordnarens slutbetänkande¹.

– Exakt hur långt varje kommun har kommit i det arbetet, och hur deras specifika behov ser ut idag, det är något som centrets experter håller på att ta reda på, säger Anna Lekvall, vikarierande chef för centret.

Sedan februari har centret gjort en första översikt av nuläget hos ett hundratal kommuner. Det har varit både stora och små kommuner och en del har ett stort behov av vägledning, andra har ett mindre behov. Centret har också besökt kommunerna Borlänge, Ludvika, Göteborg och Stockholm, och besöker Örebro kommun under april månad.

Stödfunktion för yrkesverksamma öppnar 3 april

Den 3 april öppnar centret en stödfunktion för yrkesverksamma personer. Stödfunktionen, en pilottest, är främst till för kommuner och myndigheter på lokal nivå som behöver kunskapsstöd i att förebygga våldsbejakande extremism.

Centrets stödfunktion tar inte över andra myndigheters eller kommuners ansvar. Den erbjuder exempelvis inte anhörigstöd eller stöd till individer. De frågorna kommer att hänvisas till andra myndigheter eller aktörer som har ansvar och mandat för att hantera den frågan.

– Flera olika samhällsaktörer har i uppdrag att förebygga våldsbejakande extremism, och vi ska stötta dem, samordna med kunskap som bas. Det här är ett gemensamt samhällsansvar, säger Anna Lekvall.

Slutredovisning av uppdraget att förbereda för ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism

¹) Att inrätta ett center mot våldsbejakande extremism är ett regeringsbeslut och utgår från de förslag på åtgärder som lagts fram i slutbetänkandet från den tidigare nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism (SOU 2017:110). Se bland annat s. 48 om kommunernas arbete.

Frågor och svar om CVE:s stödfunktion

  • Vad är numret och vilka tider kan man ringa?
    Centrets stödfunktion är nu igång och nås på telefonnummer 08-527 44 290. Den kommer att vara öppen klockan 9-15 på helgfria vardagar.
  • Vilka är det som kan ringa för att få stöd?
    Stödfunktionen är till för yrkesverksamma personer, främst kommuner och myndigheter på lokal nivå som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
  • Vem får man prata med när man ringer?
    Man får prata med någon av experterna som arbetar vid Center mot våldsbejakande extremism. Medarbetarna har olika bakgrund med kunskap både nationellt och lokalt från polisen, säkerhetspolisen, kriminalvården, socialstyrelsen, kommunal verksamhet, utbildnings- och skolverksamhet, trossamfund och civilsamhällets organisationer.
  • Vilken typ av stöd kan man få?
    Vi kommer att ge stöd utifrån den samlade kunskap som finns, bland annat genom erfarenheter och koncept som bygger på goda exempel. Vi kommer succesivt att bygga upp en kunskapsbas utifrån forskning och praktiska erfarenheter. Och i och med att centret är inrättat under Brottsförebyggande rådet (Brå) har man redan nu tillgång till värdefull forskning och kunskap. Inte minst finns det på Brå ett utvecklat samarbete och nätverk med lokala brottsförebyggande aktörer i kommunerna, så det kommer att bli en värdefull kontaktyta när centret utvecklar stöd för det brottsförebyggande arbetet inom frågan på lokal nivå.
  • Kan ni ge något exempel på stöd?
    Vi har precis kommit igång med centrets arbete och ska skapa oss uppfattning om vilka behov som finns, liksom vilka olika sorters metoder som kan fungera för att arbeta med de här frågorna regionalt och lokalt. Men viktigt är att vi i centrets stöd inte tar över andra myndigheters eller kommuners ansvar. Vi erbjuder exempelvis inte anhörigstöd och stöd till individer. De frågorna kommer vi att hänvisa till de myndigheter eller aktörer som har ansvar och mandat för att hantera den frågan.
  • Vilka slags frågor väntar ni er att få?
    Vi får se när stödfunktionen kommer igång och vi får in frågor. Men vi att det finns ett stort behov av stöd och vägledning hos kommuner och de som jobbar lokalt med frågan. De behöver stöd som bottnar i beprövad kunskap och konkreta forskningsresultat – sådant som de kan använda praktiskt i sin yrkesverksamhet.
  • Vad händer när man ringer? Hur följer ni upp?
    Vi kommer att lyssna in vilken typ av stöd som behövs och sedan utgå från behovet och förutsättningarna för det som behövs hos de lokala aktörerna, och det verkar se väldigt olika ut i olika kommuner idag. När det gäller hur vi hanterar specifika frågor är det något vi får besvara längre fram.
  • Består centrets stöd helt enkelt av telefonen?
    Telefonen är en ingång till stödfunktionen, som är en del av centrets större förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Parallellt utvecklar vi en kunskapsbank med forskning och beprövad erfarenhet som ska användas i stödfunktionen och i det behovsanpassade stödet på lokal nivå. Vi ska också stärka samverkan mellan myndigheter på nationell nivå och kartlägga regionala strukturer hos exempelvis länsstyrelser och polisregioner. På lokal nivå är samverkan mellan lokala aktörer en avgörande faktor i det förebyggande arbetet, och det kommer att utgöra en central del av centrets verksamhet. Men centret kommer även att samverka med civilsamhället, bland annat med trossamfund.
  • Vad är skillnaden mot Rädda barnens orostelefon?
     Centrets stödfunktion är till för yrkesverksamma personer. Vi erbjuder inte anhörigstöd eller stöd till individer. Där hänvisar vi istället till exempelvis socialtjänsten eller socialjouren i den kommun där personen (den anhöriga, eller den som vill hoppa av) är skriven. Till Rädda barnens orostelefon kan man också ringa anonymt för att få vägledning när man upplever att en anhörig eller vän dragits in eller är på väg in i en våldsbejakande extremistisk rörelse. Det kan vara någon i ens närhet som dras till en våldsam extremrörelse eller ideologi. Numret till orostelefonen är 020-100 200. Läs mer på Rädda barnens webbplats.
  • Hur har stödtelefonen eller orostelefonen fungerat under tidigare samordnare?
    Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism upprättade den Nationella stödtelefonen 2015, men sedan 2016 har den bytt namn till orostelefonen, och den vänder sig främst till barn, unga och vuxna som känner en oro kring att någon i deras närhet håller på att radikaliseras. Idag är orostelefonen helt kopplad till Rädda barnens verksamhet.

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-07