För många yrkesverksamma är det en fråga som kommer upp väldigt sällan, men när den väl gör det kan det skapa osäkerhet kring hur ärendet bäst ska hanteras. Vilka frågor kan ställas? Vilka kan kontaktas? Vilket stöd – socialt som juridiskt – finns det att få? Och vad är egentligen våldsbejakande extremism och radikalisering?

Vad menar vi med oro för våldsbejakande extremism?

Oro kan handla om att ha kännedom om att individen kommit långt i sin radikaliseringsprocess, men också en känsla av att någonting inte står rätt till. Det kan vara någonting du som yrkesverksamma upplever i mötet med en individ, men det kan också handla om oro som kommit från andra i individens närhet (som hens familj och vänner). Att känna oro för en individ är att vara omtänksam och att agera är att vilja hjälpa dennes livssituation. Vi rekommenderar alltid att agera på oro. Först genom att tala med individen, dess anhöriga eller andra personer som är i kontakt med individen. Men ibland kan även en orosanmälan till socialtjänsten vara nödvändig.

Det kan dock vara svårt att veta hur man ska börja, vad man ska titta efter och hur situationen ska hanteras. Metodstödet är också ett stöd i att hantera osäkerhet och skapa bättre förutsättningar för att bedöma oro för radikalisering och våldbejakande extremism. Kunskap är viktigt för att skapa större säkerhet och trygghet i det egna agerandet. Parallellt uppmuntrar vi till samverkan mellan andra i er kommun och i lokalsamhället, exempelvis lokala samordnare som har till uppgift att förebygga våldsbejakande extremism i kommunerna och lokal polis. CVE finns också tillgängliga vid behov av stöd och rådgivning.

Såhär använder du metodstödet

Det här dokumentet fokuserar på de två första delarna av metodstödet: processkartan och samtalsstödet. Vi inleder med att ge en visuell översikt över metodstödets olika steg – från orosanmälan till uppföljning. Det är inte nödvändigt att använda det i just exakt den här ordningen och alla delar kommer inte användas varje gång. Om det exempelvis uppkommer frågor om extremism och radikalisering under en utredning enligt 11 kap 1 § SoL i socialtjänstens myndighetsutövning, går det med fördel att använda sig av metodstödet även om det inte gjorts någon orosanmälan med fokus på våldsbejakande extremism. Metodstödet är flexibelt och möjligt att anpassa under arbetet med en individ. Det är också utvecklat för att kunna kombinera med andra samtalsstöd. Vi kommer med förslag på några i texten.

Samma flexibilitet gäller för samtalsstödet. Det följer processkartans struktur och kommer med instruktioner, tips och exempel på frågor att ställa:

• Hantera och anmäla oro fokuserar på att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Den här delen riktar sig till en bred grupp yrkesverksamma om vad som är bra att tänka på när man gör en orosanmälan, frågor att ställa och betydelsen av samverkan. Vissa yrkesgrupper är skyldiga att anmäla oro och andra rekommenderas att göra en orosanmälan när det gäller barn. I detta steg hänvisar vi till Socialstyrelsens handbok Att anmäla oro för barn Länk till annan webbplats., där kan ni läsa mer vad som gäller för just dig i din yrkesroll.
• Förhandsbedöma oro riktar sig till socialtjänsten som tar emot orosanmälan. Det inkluderar frågor att ställa till både aktören som gjorde orosanmälan och till individen det handlar om. I detta steg gör socialtjänsten en bedömning om informationen och oron som inkommit ska föranleda en utredning från nämndens sida eller ej. När det gäller barn ska en skyddsbedömning göras omedelbart och inom 14 dagar ska beslut ha fattats om att inleda utredning eller ej. Läs gärna mer om socialtjänstens förhandsbedömning i Socialstyrelsens handbok Utreda barn och unga Länk till annan webbplats..
• Utreda och bedöma behov är den mest omfattande delen av samtalsstödet. Den innehåller en mängd frågor som avser skapa en helhetsbild av en individs livssituation och identifiera risk- och skyddsfaktorer. Denna del riktar sig i huvudsak till socialtjänsten, men yrkesverksamma inom andra myndigheter och hälso- och sjukvård kan med fördel använda frågorna i sitt utrednings- och/eller behandlingsarbete. De flesta frågorna är utformade att kunna ställas till både barn/unga och vuxna. I utredning av barn, utgå från ert sedvanliga arbetssätt utifrån Barns behov i centrum (BBIC)[1] och komplettera med relevanta frågor från detta steg. Socialstyrelsen har också tagit fram stöd- och utbildningsmaterial Länk till annan webbplats. om hur socialtjänsten kan förebygga, utreda, ge insatser och följa upp insatser mot våldsbejakande extremism. Dessa kan med fördel kombineras med det här metodstödet.
• Genomföra insats ger förslag på frågor att ställa i samband med att en insats genomförs, samt faktorer att ha i åtanke. Vi ger också rekommendationer på andra samtalsstöd som kan användas tillsammans med det här metodstödet. Denna del riktar sig till verksamheter som utför insatser, t.ex. utförare inom kommunal- och privat öppenvård, institutioner, hälso- och sjukvård, och sociala insatsgrupper.
• Följa upp insats är det sista steget i metodstödet och ger förslag på frågor att ställa för att följa upp insatsens intentioner.