Att möta och hantera frågor kring våldsbejakande extremism kan upplevas som svårt och utmanande.

För många yrkesverksamma är det en fråga som kommer upp väldigt sällan, men när den väl gör det kan det skapa osäkerhet kring hur ärendet bäst ska hanteras. Vilka frågor kan ställas? Vilka kan kontaktas? Vilket stöd – socialt som juridiskt – finns det att få? Och vad är egentligen våldsbejakande extremism och radikalisering?

 

För att hjälpa yrkesverksamma som känner oro för en individ som är på väg eller redan är en del av en våldsbejakande miljö har CVE tagit fram ett metodstöd. Syftet är att erbjuda ett kvalitativt stöd som yrkesverksamma kan använda vid hantering och utredning av oro för våldsbejakande extremism. Syftet är också att öka kunskapen hos socialtjänst, polis, skola och andra berörda aktörer om vilka faktorer som påverkar en individs radikaliseringsprocess.

Metodstödet består av tre delar:

  • Den första delen är en processkarta som fokuserar på olika steg att bedöma oro för våldsbejakande extremism. Den är indelad i fem steg: hantering av oro (orosanmälan), förhandsbedömning av oro, utredning av oro, genomförande av insats och uppföljning. Processkartan följer socialtjänstens processer i myndighetsutövningen.
  • Till processkartan följer del två, ett samtalsstöd som inkluderar frågor att ställa och saker att tänka på under varje steg i processkartan. Det riktar sig främst till socialtjänsten, men kan också användas av andra yrkesverksamma som känner oro för en individ.
  • Den tredje delen är ett stödmaterial. Det ger en grundläggande introduktion till våldsbejakande extremism, relevant lagstiftning, och risk- och skyddsfaktorer som är förekommande vid våldsbejakande extremism och radikalisering. Stödmaterialet kommer i ett separat dokument.

Även om majoriteten av metodstödet riktar sig till socialsekreterare och följer socialtjänstens myndighetsutövning, är det möjligt för andra yrkesgrupper att ta del av frågorna och använda dem. Vi rekommenderar att ni tar del av alla metodstödets steg innan ni börjar arbeta med det. Det ger en helhetsförståelse av de steg som kommer innan och efter att en orosanmälan upprättats.

Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta er lokala samordnare mot våldsbejakande extremism i er kommun eller oss på CVE.

Vad menar vi med oro för våldsbejakande extremism?

Oro kan handla om att ha kännedom om att individen kommit långt i sin radikaliseringsprocess, men också en känsla av att någonting inte står rätt till. Det kan vara någonting du som yrkesverksamma upplever i mötet med en individ, men det kan också handla om oro som kommit från andra i individens närhet (som hens familj och vänner). Att känna oro för en individ är att vara omtänksam och att agera är att vilja hjälpa dennes livssituation. Vi rekommenderar alltid att agera på oro. Först genom att tala med individen, dess anhöriga eller andra personer som är i kontakt med individen. Men ibland kan även en orosanmälan till socialtjänsten vara nödvändig.

Det kan dock vara svårt att veta hur man ska börja, vad man ska titta efter och hur situationen ska hanteras. Metodstödet är också ett stöd i att hantera osäkerhet och skapa bättre förutsättningar för att bedöma oro för radikalisering och våldbejakande extremism. Kunskap är viktigt för att skapa större säkerhet och trygghet i det egna agerandet. Parallellt uppmuntrar vi till samverkan mellan andra i er kommun och i lokalsamhället, exempelvis lokala samordnare som har till uppgift att förebygga våldsbejakande extremism i kommunerna och lokal polis. CVE finns också tillgängliga vid behov av stöd och rådgivning.

Såhär använder du metodstödet

Det här dokumentet fokuserar på de två första delarna av metodstödet: processkartan och samtalsstödet. Vi inleder med att ge en visuell översikt över metodstödets olika steg – från orosanmälan till uppföljning. Det är inte nödvändigt att använda det i just exakt den här ordningen och alla delar kommer inte användas varje gång. Om det exempelvis uppkommer frågor om extremism och radikalisering under en utredning, går det med fördel att använda sig av metodstödet även om det inte gjorts någon orosanmälan med fokus på våldsbejakande extremism. Metodstödet är flexibelt och möjligt att anpassa under arbetet med en individ. Det är också utvecklat för att kunna kombinera med andra samtalsstöd. Vi kommer med förslag på några i texten.

Samma flexibilitet gäller för samtalsstödet. Det följer processkartans struktur och kommer med instruktioner, tips och exempel på frågor att ställa:

  • Hantera oro fokuserar på att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Den här delen riktar sig till en bred grupp yrkesverksamma om vad som är bra att tänka på när man gör en orosanmälan, frågor att ställa och betydelsen av samverkan.
  • Förhandsbedöma oro riktar sig till socialtjänsten som tar emot orosanmälan. Det inkluderar frågor att ställa till både aktören som gjorde orosanmälan och till individen det handlar om.
  • Utreda och bedöma behov är den mest omfattande delen av samtalsstödet. Den innehåller en mängd frågor som avser skapa en helhetsbild av en individs livssituation och identifiera risk- och skyddsfaktorer. De flesta frågorna är utformade att kunna ställas till både barn/unga och vuxna.
  • Genomföra insats ger förslag på frågor att ställa i samband med att en insats genomförs, samt faktorer att ha i åtanke. Vi ger också rekommendationer på andra samtalsstöd som kan användas tillsammans med det här metodstödet.
  • Följa upp är det sista steget i metodstödet och ger förslag på frågor att ställa för att följa upp insatsens intentioner.

Ladda ner metodstödet här

In order to take part of the support model for handling and investigating concerns for violent extremism in english, please visit this page.