Hantera oro: Att göra en orosanmälan
I processkartans första steg erbjuds frågeställningar som syftar till att utforma en så bra orosanmälan som möjligt. Orosanmälan för ofta tankarna direkt till barn och unga, men det går även att göra orosanmälan till socialtjänsten på vuxna individer. Socialtjänsten kan dock endast inleda en utredning utan samtycke från en vuxen, när det handlar om LVM (lag om vård av missbrukare). Här skiljer sig således utredningsförfarandet åt där barn och unga kan utredas utan samtycke. En vuxen individ kan dock själv välja om den vill ta emot stöd och hjälp eller inte.
Innan du gör en orosanmälan, eller om du är osäker på vad som krävs, kan du rådgöra med socialtjänsten i din kommun. Besök din kommuns hemsida eller kontakta ditt lokala socialtjänstkontor. Du kan också kontakta din lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och/eller oss på CVE om du har frågor kring våldsbejakande extremism i kommunen.
Om du vill ha en inblick i hur en radikaliseringsprocess kan gå till och få tips på bemötande, rekommenderar vi att du tittar på en kort informationsfilm som Agera Värmland har tagit fram. Du hittar den här
Länk till annan webbplats..
Att tänka på
Vad ska en orosanmälan innehålla?
En orosanmälan ska innehålla så många detaljer som möjligt om varför du känner oro för individen. Ju mer information som socialtjänsten kan få in om individen, desto bättre förutsättningar ges socialtjänsten i sitt utredningsarbete.
Nedan finns exempel på frågor som kan vara bra att ställa. En del är generella och en del handlar specifikt om oro för våldsbejakande extremism. Det är ingen uttömmande lista utan andra frågor kan också vara relevanta att ställa. Dessa frågor är också bra att förbereda sig på inför ett anmälningsmöte med socialtjänsten.
I bilagan har vi inkluderat en sammanställning av relevanta risk- och skyddsfaktorer. Använd gärna stödmaterialet om du behöver läsa mer om våldsbejakande extremism och risk- och skyddsfaktorer.