Utreda och bedöma oro och behov

Det tredje steget i metodstödet fokuserar på utredningsfasen. Under utredningstiden har socialtjänsten möjlighet att ta kontakt med flera berörda aktörer än den som oron rör. Det vill säga med skolan, förskolan, polis, psykiatrin, med flera. Utredningen inleds och genomförs utifrån rådande lagstiftning och gällande riktlinjer och rutiner. Om du vill läsa mer om dessa rekommenderar vi att du tar del av Socialstyrelsens stöd- och utbildningspaket Länk till annan webbplats. om socialtjänstens arbete mot våldsbejakande extremism.

Att utreda oro för radikalisering och våldsbejakande extremism kan ibland skapa osäkerhet. Samtalen kan handla om frågor som upplevs som privata och grundlagsskyddade, såsom åsikter, ideologisk övertygelse och världsbild.

Att lämna en våldsbejakande miljö är ett stort beslut och kan ibland innebära negativa konsekvenser för individen. Det är därför av stor vikt att ha kunskap om var individen befinner sig i denna förändringsprocess. Att använda sig av samtalsmetoden Motiverande samtal (MI) kan hjälpa dig att utforska individens förmåga och möjlighet till förändring. Nyckelfaktorer i samtalen är att försöka förstå individens perspektiv genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande. Undvik att argumentera när individen inte ser någon anledning att förändras. Undersök istället varför och fokusera på att stärka individens tro på sin förmåga och möjligheten till förändring.

Nedan följer exempel på frågeställningar som du kan ställa i samtal med individen. Frågorna (öppna och slutna frågor) är indelade i kategorier för att skapa en helhetsförståelse av en individs liv och återkopplar till risk- och skyddsfaktorer som är förekommande vid radikalisering och våldsbejakande extremism. Som ovan nämnt har vi i bilagan inkluderat en sammanställning av relevanta risk- och skyddsfaktorer. Använd stödmaterialet om du behöver läsa mer om våldsbejakande extremism och risk- och skyddsfaktorer.

Det är inte nödvändigt att följa frågeställningarna precis i den ordning de står i, utan följ utifrån hur samtalet flyter. Frågorna är konstruerade att kunna ställas både till barn/ungdomar och vuxna. Du kan med fördel komplettera med andra samtalsstöd och/eller checklistor om du skulle vilja det. Vi kommer ge några förslag nedan.

Tips i samtalet med individen

Öppningsfrågor

Ställ så många konkreta frågor som du känner att du behöver för att få igång ett samtal. Utifrån vad individen svarar kan du välja att hoppa mellan kategorierna av frågor nedan och/eller ställa egna frågor direkt i relation till individens berättelse.

Du kan också direkt vända dig till de tematiska frågorna nedan.

Psykisk hälsa

Psykisk (o)hälsa kan vara en riskfaktor för radikalisering och våldsbejakande extremism. Det kan vara ett skäl att en individ lockas in i en våldsbejakande miljö. Att få en inblick i individens känsloliv är därför viktigt för att förstå den känslomässiga och psykologiska betydelse en våldsbejakande miljö eller ideologi kan spela.

Hur en individ mår är viktigt för att förstå dess livssituation. Psykisk (o)hälsa kan påverka hur individen agerar, känner och uttrycker sig. Hur individen mår bör tidigt utforskas eftersom det kan prägla familje- och vänskapsrelationer, utbildning- och yrkesliv, samhällsengagemang och världsbild.

Familj, vänner, bostadsområde och våld

Familj och vänner är centrala delar av en individs liv, oavsett ålder. Nära och stabila relationer inom och utanför familjen – både med släktingar och med vänner – är inte bara betydelsefulla för individens sociala och mentala hälsa, utan kan också spela roll i individens radikaliseringsprocess. Det är därför viktigt att utforska dessa kontakter och stärka dem under en utredning eftersom de kan vara stöd för individen. De kan också vara möjliga riskfaktorer om familjemedlemmar och/eller vänner förespråkar eller är aktiva i våldsbejakande miljöer.

Det kan vara så att individen upplever att hen inte har några vänner alls och känner sig ensam, osynlig och isolerad. Samtliga är riskfaktorer som behöver utforskas närmre. Glöm inte bort internets betydelse för individens sociala liv. Många individer – unga som äldre – tillbringar stora delar av sitt sociala liv på internet.

Bostadssituation och bostadsområde kan skapa möjligheter att prata om (o)trygghet och (o)säkerhet. Att utforska hur och var individen bor kan ge en bild över individens vardagsliv, men också drömmar om framtiden och syn på samhället. Bostadsområdet kan också vara en plats där radikalisering sker och våldsbejakande miljöer finns närvarande.

Slutligen har vi inkluderat en kategori om våld. Erfarenhet av våld kan vara en riskfaktor för radikalisering och våldsbejakande extremism. Det kan också ge en inblick i om individen är en del av kriminella miljöer eller utsatt för kriminalitet. Att utreda detta under den här kategorin gör det möjligt att utforska möjliga kopplingar mellan familj, vänner, bostadsområde och våld. Ta kontakt med polisen om du skulle behöva mer information om ett område eller vill bolla (avidentifierade) uppgifter som kommer upp i samtalet med individen. Misstänker du brott bör du alltid kontakta polisen.

Tips! Ta gärna hjälp av nätverkskartan när du ställer frågor om familj och vänner. När du ställer frågorna om våld, utforska hur det har varit tidigare i livet och hur det varit den senaste tiden (exempelvis senaste 30 dagarna). Under avsnittet våld kan det vara av vikt att tillsammans med individen definiera våld. Ta gärna hjälp av Socialstyrelsens definition av våld i nära relation Länk till annan webbplats..

Utbildning, yrke och fritidsaktiviteter

När det kommer till radikalisering och våldsbejakande extremism kan arbetslöshet, att inte klara av skolan, hoppa av utbildning och att inte ha en meningsfull fritid vara riskfaktorer. Det kan skapa en känsla av utanförskap och misslyckande, leda till (eller vara ett resultat av) psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter.

Att klara skolan, ha genomfört eller genomföra en högre utbildning och ha ett meningsfullt arbete kan också vara skyddsfaktorer i en individs liv. Om det finns oro för radikalisering och våldsbejakande extremism kan dessa fungera som positiva motkrafter i individens liv och vara något att bygga vidare på.

Fritidsaktiviteter kan vara positiva och ge stabilitet i individens liv, men de kan också vara riskfaktorer om de gör att individen befinner sig i negativa miljöer. Den här delen kan överlappa med individens vänskapsrelationer och samhällsengagemang.

Samhällsengagemang och världsbild

Som vi nämnde i inledningen kan oro för radikalisering och våldsbejakande extremism kännas svårt att prata om. Ett sätt att närma sig de här frågorna är att prata om individens samhällsengagemang och världsbild. Undvik dock att ställa direkta frågor om ideologi eller ifrågasätta världsbild, eftersom detta riskerar att förstärka individens övertygelse.

Återigen, glöm inte bort att fråga om engagemang på internet. Att vara aktiv och skriva och dela information på internetforum och i sociala medier kan för en del vara en form av samhällsengagemang. Det här bygger vidare på betydelsen internet spelar i individens sociala liv och är för en del precis lika viktiga som engagemang i fysiska organisationer. En del aktörer inom våldsbejakande miljöer är också delvis eller helt baserade på internet.

Avslutande frågor och nästa steg