Juridiska aspekter på våldsbejakande extremism

CVE har tagit fram en skrift där juridiska aspekter och relevant lagstiftning som kan vara aktuell vid förebyggande av våldsbejakande extremism presenteras. Syftet är att ge kortfattad information om den rättsliga regleringen, och att visa exempel på hur den har tillämpats i domstolar och andra myndigheter samt beröra förslag om förändring av regleringen.

Sammanställningen ska inte uppfattas som en heltäckande genomgång av alla juridiska frågor som kan vara relevanta i arbetet mot våldsbejakande extremism, och innehåller inte heller några fullständiga utredningar av de frågor som tas upp. Syftet är i stället att ge en mer generell översikt över frågor som kan uppkomma och exempel på hur sådana frågor har lösts.

En viktig utgångspunkt är de rättsliga skyldigheter som myndigheter har att arbeta mot våldsbejakande extremism. Flera myndigheter har fått uttryckliga uppdrag av regeringen att arbeta mot våldsbejakande extremism, såsom Barnombudsmannen, Kriminalvården, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens skolverk. På ett mer generellt plan ska givetvis alla myndigheter inom ramen för sina respektive verksamhetsområden motverka brottslighet, och i regeringsformen (nedan RF) framgår att det allmänna ska ha som mål att bland annat verka för demokrati och mot diskriminering (1 kap. 2 § RF).

Närmast nedan presenteras två viktiga utgångspunkter för hur myndigheters verksamhet ska genomföras, nämligen respekten för mänskliga rättigheter (avsnitt 4.1) och kraven på saklighet, opartiskhet och likabehandling (avsnitt 4.2). Mot denna bakgrund behandlas sedan brottslig verksamhet som myndigheterna ska agera mot (avsnitt 4.3) och stödjande åtgärder som myndigheter kan behöva vidta (avsnitt 4.4). Myndigheternas arbete kan påverkas av bestämmelser om sekretess och informationsutbyte, vilket berörs sist i kapitlet (avsnitt 4.5).

De exempel som nämns i texten är hämtade från Högsta domstolen (HD), vissa andra domstolar, Justitieombudsmanen (JO) och Justitiekanslern (JK). Det är enbart HD, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och vissa specialdomstolar som har som specifik uppgift att auktoritativt uttala sig om hur lagar ska tolkas, men myndigheter förväntas i princip följa också JO:s och JK:s uttalanden. I slutet av varje huvudavsnitt finns förslag på vidare läsning.

Ladda ner skriften här

Juridiska aspekter på våldsbejakande extremism

I denna skrift presenteras juridiska aspekter och relevant lagstiftning som kan vara aktuell vid förebyggande av våldsbejakande extremism.

Rättspraxis

Podd: Kan man åtala IS-återvändare?

Jonas Trolle, chef på CVE med Reena Devgun, kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten om arbetet med att lagföra dem som begått brott mot krigets lagar och brott mot mänskligheten.

RadikaliseringVåldsbejakande islamistisk extremismÅtervändareRättspraxis