Lokala samordnarens roll

Uppdraget som lokal samordnare mot våldsbejakande extremism varierar mycket från kommun till kommun. För en del utgör uppdraget bara en liten del av deras arbetsuppgifter och för andra är det ett heltidsuppdrag. Några gemensamma nämnare går dock att finna, även om även dessa förstås varierar i form och omfattning.

Ansvara för lägesbilden

Många olika aktörer bidrar till lägesbilden men ansvaret bör ligga på en utpekad funktion. Utifrån rollen som samordnare är det naturligt att ansvaret landar där. När det gäller arbetet med lägesbilden i den aktuella tvärsektoriella grupp där det sker så leder samordnaren arbetet med just VBE-lägesbilden.

Utgör en kontaktpunkt

Den lokala samordnaren utgör kommunens kontaktpunkt gentemot andra myndigheter och kommunala verksamheter för frågor som rör våldsbejakande extremism. Samordnaren agerar även många gånger som en lots dit både externa och interna aktörer kan höra av sig för att komma i kontakt med rätt verksamhet i kommunen.

Sammankalla relevanta aktörer

En lokal samordnare bör kunna sammankalla relevanta aktörer vid behov. Många samordnare ingår i befintliga forum såsom exempelvis lokala brottsförebyggande råd eller SSPF-grupper, i vilka de kan samverka. Ibland behöver frågor hanteras mellan aktörer utanför ordinarie struktur, varpå dessa bör kunna sammankallas av samordnaren.

Omvärldsbevakning

Omvärldsbevakning utgör en viktig del av lägesbilden och är specifik för frågan om våldsbejakande extremism. Det blir därför viktigt att samordnaren håller sig uppdaterad på ämnet så att detta kan utgöra en del av den sammantagna lägesbilden. Omvärldsbevakning kan innebära att följa frågan i såväl traditionella medier som i sociala medier. Fokus bör ligga på det som händer lokalt men även den regionala och nationella utvecklingen är ofta av intresse för samordnaren.

Kommunikation

När det gäller frågor som rör våldsbejakande extremism är samordnaren en viktig aktör i kommunens interna och externa kommunikation. I vissa kommuner kan det vara samordnaren som uttalar sig när det gäller de här frågorna. I andra kommuner är samordnaren ett stöd för den som ska uttala sig i frågorna. Samordnaren bör alltid vara del av den process som leder fram till att kommunen uttalar sig. I de fall en kommunikatör finns i kommunen bör samordnaren arbeta tillsammans med denne i kommunikationsfrågor som rör våldsbejakande extremism.

Utbilda och sprida kunskap

En del i stödet till kommunens övriga verksamheter är att bistå med kunskap. Antingen genom att själv hålla utbildningar, eller genom att arrangera och sammankalla till utbildningstillfällen med externa föreläsare. Att sprida kunskap innebär också att hålla sig uppdaterad.

Ge stöd till kommunala verksamheter

Samordnaren har ofta en kommunövergripande roll och är därmed sällan operativ i meningen att den befinner sig ute i den så kallade första linjen. Istället handlar det om att kunna ge stöd och bistå med kunskap till de som i sitt arbete möter människor.

Kontakt med civilsamhället

Gällande civilsamhället så ser uppdragen väldigt olika ut, men i många kommuner har samordnaren någon form av kontakt med civilsamhället. Det kan handla om alltifrån dialog med trossamfund till att initiera projekt med en idrottsförening.

Slutligen bör nämnas att samordnarens roll i sig inte betyder något undantag från de lagstiftningar som reglerar det kommunala arbetet. Lagstiftningar som kan vara aktuella att förhålla sig till i arbetet som samordnare är till exempel socialtjänstlagen och gällande sekretesslagar.

Det digitala stödet Samverkan i lokalt brottsförebyggande ger dig hjälp att organisera och utforma ett brottsförebyggande arbete som baseras på lägesbilder. Stödet har tagits fram av Brå, Polisen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).