Aktuellt

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och Jämställdhetsmyndigheten gav i uppdrag till forskare Lucas Gottzén att ge en översikt av forskning kring män, maskulinitet och våldsbejakande extremism.

CVE publicerar nu en kort sammanfattning av de våldsbejakande extremistiska miljöerna, och om radikalisering som fenomen.

Den 19:e till 21:e september anordnar CVE tillsammans med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet en forskarkonferens om våldsbejakande extremism. Nordic Conference on Violent Extremism tar upp olika former av våldsbejakande extremism.

För att stärka arbetet mot våldsbrott i skolan har regeringen den 23 juni gett Brottsförebyggande rådet (Brå), myndigheten som CVE är placerat inom, två nya uppdrag. Brå ska kartlägga grövre våldsbrott i skolan och CVE ska stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i skolan.

Under CVE:s årliga konferens delades det för första gången ut pris, till en kommun som arbetar föredömligt när det gäller att förebygga våldsbejakande extremism. I år uppmärksammas Borås stad.

Brottsförebyggande rådet och Center mot våldsbejakande extremism bjuder in till webbinarium med utgångspunkt i rapporten Välfärdsbrott mot kommuner och regioner – Fusk och oegentligheter bland företag och föreningar.

CVE har fått frågor om politisk information i skolan. Skolverket har tagit fram en översikt på lagrum kopplade till detta.

Den 3-4 maj hålls konferensen Penningstvättsdagarna. Penningtvättsdagarna är en ny arena för yrkesverksamma som arbetar för att motverka penningtvätt och finansiering av våldsbejakande extremism, där CVE är medarrangörer.

En påverkansaktivitet pågår där det framförs felaktiga uppgifter om socialtjänstens arbete och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett narrativ är att barn till muslimer omhändertas av svenska myndigheter och placeras i familjehem i syfte att sekulariseras. 

Center mot våldsbejakande extremism bjuder in till ett webbinarium den 25 november 2021

På uppdrag av CVE har Försvarshögskolan tagit fram en rapport som beskriver svenska extremistmiljöers transnationella kopplingar.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) arbetar löpande med frågor som berör mottagande av svenska medborgare som har återvänt eller kan komma att utvisas från tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak.

CVE har tagit fram ett kunskapsunderlag om terrorgruppen Islamiska staten i provinsen Khorasan (IS-K). Den 26 augusti 2021 genomfördes terrordåd i anslutning till Kabuls flygplats.

FOI har i en förstudie, på uppdrag av CVE, tittat på vad forskningen hittills sagt om skärningspunkten mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet var att finna kunskapsluckor och bedöma behovet av fortsatt forskning.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) anordnade under tisdagen den första juni en digital samling för kommuner. Under webbinariet presenterades en utvärdering av centrets behovsanpassade stöd till kommuner i deras arbete mot våldsbejakande extremism. Utvärderingen har utförts av Ramboll Management Consulting på uppdrag av CVE och visar att kommunerna överlag är nöjda med stödet.

Det är svårt att utreda och bevisa finansiering av terrorism, och endast ett fåtal har dömts de senaste tio åren. Istället spelar andra åtgärder som exempelvis beslut om skattetillägg eller återkrav av bidrag en viktig roll i att förhindra och förebygga misstänkt finansiering av terrorism. Det visar en ny rapport från Brå i samarbete med CVE.

Hur påverkas våldsbejakande extremism och konspirationsteorier av coronapandemin? Och hur kan det förebyggande arbetet behöva utvecklas? De här frågorna, och fler, kommer att besvaras på ett webbinarium som sänds 5e maj.

CVE i SVT:s Nyhetsmorgon om hur svenska myndigheter tar emot personer med koppling till IS från läger i Syrien.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) presenterar en övergripande sammanställning av forskning och kunskap om våldsbejakande högerextrem accelerationism. Skriften beskriver fenomenet, dess bakgrund och säkerhetshotande verksamhet – ur både ett nationellt och ett internationellt perspektiv.

CVE medverkade i TV4 för att diskutera ekofascism med anledning av åtal mot två män som bränt ner en minkfarm. Åtalet är det första i Sverige med koppling till högerextrem ekofascism.

Dagens samhälle skriver om CVE:s stöd till kommuner som ser ökade problem med extremism under pandemin.

Expressens ledarsida uppmärksammar rapport från CVE om våldsbejakande djurrättsaktivister.

Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, var en av tre nominerade till priset "Årets Säkerhetsprofil 2020" som delades ut av tidningen Aktuell Säkerhet den 1 oktober.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har tagit fram en övergripande sammanställning av forskning och kunskap om den våldsbejakande islamistiska miljön, såväl i Sverige som i en internationell kontext. Skriften beskriver rörelsens idémässiga grund, aktiviteter och organisering.

Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan har tagit fram rapporten ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – en studie om radikalnationalistiska miljöer i Sverige”. Studien har genomförts på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE). Rapporten består av tolv kapitel varav ett kommer från Säkerhetspolisen.

CVE presenterar en övergripande sammanställning av forskning och kunskap om den autonoma miljön. Skriften beskriver rörelsens idémässiga grund, aktiviteter och organisering.

CVE har tagit fram en övergripande sammanställning av forskning och kunskap omden våldsbejakande djurrättsrörelsen, såväl i Sverige som i en internationell kontext. Skriften beskriver rörelsens idémässiga grund, aktiviteter och organisering.

CVE presenterar en kunskapsöversikt om vit makt-miljön i Sverige. Kunskapsöversikten tar upp miljöns ideologiska särart och likhet med övriga högerextrema strömningar, dess historia, aktivitet och symboler. Rapporten är en sammanställning av forskning och annan kunskap om ämnet. CVE kommer att publicera liknande kunskapsmaterial om andra våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige.

Göteborgs-Posten (GP) fortsätter sin artikelserie om våldsbejakande djurrättsaktivism. CVE förklarar varför centret följer även dessa aktiviteter fastän rörelsen inte klassas som våldsbejakande enligt Säkerhetspolisens definition.

CVE presenterar en kunskapssammanställning, inklusive symbollexikon, om den svenska vit makt-miljön. Svenska Dagbladet har gjort en intervju med CVE om symboler kopplade till vit makt-miljön.

Mellanösteranalytiker Bitte Hammargren har på uppdrag av CVE genomfört en oberoende analys. Hennes slutsats är att svenska kommuner måste förbereda sig på fler IS-återvändare. Dokumentet har uppmärksammats av media.

CVE har gått igenom ansökningar om vård enligt LVU, i ärenden med kopplingar till våldsbejakande extremism. Resultaten presenteras i ett ny promemoria.

Fritagningar av fångar med anknytning till IS har ökat. Nyligen har både finska och svenska kvinnor lyckats ta sig ut från al-Hol. Svenska kommuner bör ha en beredskap för att fler återvänder. Det skriver Bitte Hammargren i en analys utförd på uppdrag av CVE.

CVE fördelar statsbidrag till projekt som stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. 

Center mot våldsbejakande extremism har tagit fram ett faktablad om ensamagerande gärningspersoner.

Ryska imperiska rörelsen (RIR) terrorstämplades i april av det amerikanska utrikesdepartementet som betecknar organisationen som ett internationellt högerextremt säkerhetshot. Center mot våldsbejakande extremism har tagit fram en promemoria som ger information om RIR och hur organisationen har samarbetat med NMR.

Enligt en enkät som P3 Nyheter har skickat ut till Sveriges kommuner har en fjärdedel en handlingsplan för hur de ska hantera IS-återvändare. CVE anser att IS-återvändare främst är en fråga för polisen.

Utredningen kring den minkfarm som brann ner i Sölvesborg i slutet av 2019 pågår. Åklagaren benämnde dådet som ekofascism. Hör intervju i Sveriges Radio med CVE om kopplingen mellan högerextremism och djurättsaktivism.

Center mot våldsbejakande extremism följer och analyserar löpande utvecklingen och konsekvenserna av coronapandemin. Kunskapen om de mätbara följderna av pandemin är ännu begränsad, eftersom det behövs mer underlag, som till exempel statistiska beräkningar och utvärderingar. Utifrån den snabba händelseutvecklingen och nuvarande kunskapsläge går det dock att redan nu identifiera ett antal punkter som berör arbetet arbete mot våldsbejakande extremism.

I samband med årsdagen för terrorattacken i Stockholm 7 april anordnar stiftelsen Ebbas Änglar en årlig stipendieutdelning för att hedra Ebba Åkerlunds och de övriga offrens minne och stödja utvecklingen av barns talanger. Stiftelsen fokuserar på en ljusare framtid under devisen ”Tillsammans gör vi skillnad”. Jonas Trolle, chef CVE, var i år inbjuden talare.

Tre år har gått sedan fem personer dödades och flera andra skadades svårt efter Rakhmat Akilov vansinnesfärd på Drottninggatan. Två viktiga slutsatser kan dras efter dådet på Drottninggatan. Dels att rättsstaten måste få ökad kontroll över vilka som befinner sig i Sverige, dels att ett bredare grepp måste tas kring radikalisering, rekrytering och finansiering av terrorism som göder attentatshot, skriver CVE:s chef Jonas Trolles i en debattartikel i Aftonbladet.

Nu finns en sammanställning på CVE:s hemsida som visar på juridiska aspekter och relevant lagstiftning som kan vara aktuell vid förebyggande av våldsbejakande extremism. Texterna finns även i publikationsform.

CVE har publicerat en promemoria där det presenteras ett urval domar från Arbetsdomstolen. Dessa kan till viss del vara vägledande för arbetsgivare som funderar över hur kopplingar till våldsbejakande extremism kan ha betydelse arbetsrättsligt.

Hotet från den högerextrema miljön ökar, enligt Säpos årsrapport som presenteras idag. Men polis och domstol riskerar att missa ideologiska motiv – i värsta fall kan det orsaka att brottslingar går fria. Det menar Jonas Trolle som leder Center mot våldsbejakande extremism som tillsammans med Josefin Bergström, rådgivare på CVE, intervjuats i Svenska Dagbladet.

Våldsbejakande högerextremismen får större spridning och attraherar fler. Det konstaterar Säkerhetspolisen i sin årsbok för 2019.

Idag startar Rädda Barnens Orostelefon om radikalisering på nytt. Orostelefonen vänder sig till personer som vill lämna en våldsbejakande miljö, och deras anhöriga.

Coronaviruset uppmärksammas av både IS och i högerextrema nätverk. Konspirationsteorier sprids nu, bland annat med koppling till antisemitism. Följ Krisinformation.se för aktuell och bekräftad information om covid-19.

Hör Moa Fahlander, medarbetare CVE, om hennes tidigare fälterfarenheter av att jobba med svensk-somaliska föräldrar vars barn rekryterats av IS.

När CVE:s chef Jonas Trolle intervjuades i podden Kvartal pratade han både om sitt nuvarande uppdrag, och tidigare erfarenheter från arbetet inom polisen och med människohandelsfrågor.

Vår debattartikel om högerextremism i Dagens Samhälle skrevs inte som en fullödig analys utan för att uppmärksamma att vi här och nu i Sverige, liksom runtom i Europa, ser en utveckling som måste tas på allvar, slutreplikerar Josefin Bergström och Jonas Trolle, Center mot våldsbejakande extremism.

CVE har fått i uppdrag att under 2020 fördela närmare 10 miljoner kronor som projekt- och verksamhetsbidrag till ideella föreningar, stiftelser samt kommuner och regioner. Syftet med bidraget är att utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Rädda Barnen och Center mot våldsbejakande extremism har kommit överens om att starta en ny nationell orostelefon om våldsbejakande extremism, dit till exempel anhöriga eller personer som vill lämna miljöerna kan ringa.

Center mot våldsbejakande extremism och Rädda Barnen har i Göteborg genomfört den andra utbildningen i Traumamedveten omsorg (TMO) för yrkesverksamma som i sitt yrke möter barn.

Jonas Trolle intervjuas i en artikel i Dagens Samhälle om möjligheten att åtala IS-återvändare, men också om att även misstänkta brottslingar har rätt till stöd från socialtjänsten.

Gästkrönika: Sverige får inte blir en fristad för kriminella som kan ha gjort sig skyldiga till terrorbrott, folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser skriver gästskribenten och chefen för Center mot våldsbejakande extremism, Jonas Trolle.

Det går att fälla svenska IS-återvändare för brott i Sverige, anser chefen mot våldsbejakande extremism. Det finns förutsättningar – och det gäller också kvinnorna.

I princip samtliga IS-återvändare borde kunna delges misstankar om brott, från de grövsta folkrättsbrotten till att ha tillskansat sig egendom olagligt eller hållit fångar och slavar. Att påbörja förundersökningar är ett självklart första steg, skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism i en debattartikel publicerad i Dagens samhälle.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat en rapport om radikalnationalistiska digitala miljöer.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har släppt en rapport för att beskriva vad kommunen kan göra i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Anmäl dig här till en utbildning i traumamedveten omsorg (TMO). Under november och december kommer det hållas två utbildningstillfällen, ett i Stockholm och ett i Göteborg.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) arrangerar i samarbete med Länsstyrelserna i Kronoberg, Västmanland och Östergötland en grundutbildning om hur vi kan motverka och förebygga våldsbejakande extremism (VBE).

Nu finns två nya poddar publicerade. Poddarna spelades in på CVE:s seminarier i Almedalen i juli 2019.

Ett fyrtiotal kommuner kan komma att få ta emot personer som återvändar från tidigare IS-kontrollerade områden. Sari Römpötti, senior rådgivare på CVE, rustar de yrkesverksamma i kommunerna för mottagandet.

Välkommen till CVE:s årliga konferens om hur vi kan förebygga och arbeta mot våldsbejakande extremism. Konferensen riktar sig till yrkesverksamma som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor kring våldsbejakande extremism.

Den 28 augusti 2019 höll Jonas Trolle, chef för CVE, ett föredrag på konferensen Trygg och säker i Malmö.

En splittring har skett inom Nordiska motståndsrörelsen, NMR, och en utbrytargrupp har startat en nynazistisk organisation, Nordisk styrka.

Under 2019 har flera misstänkta terror- och våldsdåd inträffat i världen där motivbilden kan kopplas till vit makt-ideologi. Dåden har genomförts av så kallade ensamagerande gärningspersoner.

CVE arrangerade två seminarier under Almedalsveckan. Medarbetare på centret deltog även i andra aktörers seminarier som berörde våldsbejakande extremism.

Under Almedals-veckan medverkade CVE:s chef Jonas Trolle i en intervju i Dagens Samhälle. Temat för intervjun var: Vad ska kommunerna göra när IS-återvändarna kommer? Intervjun genomfördes av Johan Delby, reporter på Dagens Samhälle.

Hur arbetar socialtjänsten med individer som återvänder från tidigare IS-kontrollerade områden? I webbinariet arrangerat av Fackförbundet Vision deltar CVE:s medarbetare.

Den 14 november genomförs CVE:s nationella heldagskonferens i Stockholm.

Se föreläsning som spelades in på ett seminarium den 27 november 2018 om salafism, med Mohammed Fazlhashemi som är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. 

Det är viktigt att samhället förbereder sig för att fler av barnen till IS-anhängare i Syrien kan komma tillbaka. Sari Römpötti, senior rådgivare på CVE intervjuas i Ekot.

CVE arrangerar i år två seminarier i Almedalen på temat våldsbejakande extremism. Datum för seminarierna är onsdag den 3 juli.

I dag har de flesta kommunerna i Sverige en lokal samordnare i frågor som rör våldsbejakande extremism. CVE har därför tagit fram en beskrivning över vilka arbetsuppgifter och ansvar en lokal samordnare kan ha.

I drygt ett halvår har länsstyrelsen i Blekinge kartlagt våldsbejakande extremism, såväl politisk som religiös.

Kan personer som återvänder från områden som tidigare kontrollerades av Islamiska staten (IS) åtalas och i så fall på vilka grunder?

Den 24 april träffades drygt 40 svenska kommuner som kan komma att ta emot barn och vuxna som återvänder från tidigare IS-kontrollerade områden.

Efter Islamistiska statens (IS) fall i Syrien och Irak har flera svenska IS-stridande fängslats och kvinnor och barn har placerats i flyktingläger i norra Syrien. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) bjöd in till seminarium för att belysa ett antal olika frågeställningar.

Polismyndigheten fördjupar sitt samarbete med Säkerhetspolisen för att vidta enhetliga och effektiva åtgärder som ska reducera de våldsbejakande extremistmiljöerna i Sverige.

Säkerhetspolisen har publicerat en text på sin hemsida som beskriver myndighetens uppdrag att bekämpa terrorism, och minska hotet från våldsbejakande extremister.

Vad säger folkrätten och internationella konventioner om Islamiska staten, IS-stridande och deras familjer? Hur och på vilka grunder kan Sverige åtala de som återvänder?

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) ger varje år ut en sammanfattning av bedömningen av Sveriges sammantagna terrorhotnivå.

Aftonbladet Dailys intervjuade Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, med anledning av terrordådet i Christchurch.

Säkerhetspolisen sammanfattar verksamhetsåret 2018 och konstaterar i årsboken att extremistmiljöernas verksamhet förändrats de senaste åren.

Kunskapen och beredskapen att i Sverige hantera IS-återvändare har förbättrats under de senaste åren. Så skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism i en debattartikel i Svenska Dagbladet .

Onsdagen den 6 mars 2019 genomfördes det första mötet med ett socialtjänstnätverket för personal som i sitt arbete möter våldsbejakande extremism.

På fredagsmorgonen medverkade CVE:s chef Jonas Trolle i Aftonbladet TV. Temat var återvändande IS-medlemmar.

Krav ställs på Europa att ta emot återvändande IS-medlemmar. CVE:s seniora rådgivare Anders Kretz intervjuas om utmaningarna i Sverige.

Frågan om hur återvändande IS-medlemmar ska bemötas diskuterades på måndagskvällen i Studio Ett i P1. Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, intervjuades.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, släpper en rapport som handlar om ensamagerande våldsverkares kommunikation i digitala miljöer.

Dagens Samhälle har intervjuat CVE:s seniora rådgivare Sari Römpötti, om centrets stöd till kommuner i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. 

Se inslaget med CVE:s seniora rådgivare Anders Kretz, när han gästade TV4 Nyhetsmorgon.

Center mot våldsbejakande extremism har startat en kanal för poddsändningar. Först ut är en intervju med Jonas Trolle, chef för CVE, inspelad i samband med konferensen Samling mot våldsbejakande extremism i november 2018.

Statskontoret har utvärderat regeringens åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism. Satsningen har haft ett bra genomslag, trots att den var relativt blygsam mätt i pengar.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat en rapport om hur Islamiska Staten (IS) använder sig av digital propaganda för att nå anhängare i väst.

Institutet för framtidsstudier har publicerat en rapport om våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.

Socialstyrelsen har publicerat en poddsändning som handlar om våldsbejakande extremism och förebyggande arbete med exempel från Örebro.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat en kunskapsöversikt om Muslimska brödraskapet. Rapporten ökar kunskapen om en organisation som är svår att studera och som det finns begränsat med forskning om.

Den 1 januari inrättades Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Idag slutredovisas förberedelserna till regeringen. Därmed startar centrets förebyggande arbete för att samla och dela kunskap, nationellt som lokalt – och den 3 april öppnar en stödfunktion för yrkesverksamma i frågan.