Aktuellt

Vår debattartikel om högerextremism i Dagens Samhälle skrevs inte som en fullödig analys utan för att uppmärksamma att vi här och nu i Sverige, liksom runtom i Europa, ser en utveckling som måste tas på allvar, slutreplikerar Josefin Bergström och Jonas Trolle, Center mot våldsbejakande extremism.

CVE har fått i uppdrag att under 2020 fördela närmare 10 miljoner kronor som projekt- och verksamhetsbidrag till ideella föreningar, stiftelser samt kommuner och regioner. Syftet med bidraget är att utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

– Det finns ett särskilt värde i att det är civilsamhället som sköter Orostelefonen. Det kan förekomma misstänksamhet hos vissa inför att ha kontakt med myndighet i frågor som rör våldsbejakande extremism. Rädda Barnen är en organisation som är välkänd och har högt förtroende hos allmänheten, säger Jonas Trolle chef för Center mot våldsbejakande extremism. – Nationellt existerar det idag ingen kanal för personer som vill lämna den våldsbejakande extrema miljön och deras anhöriga att vända sig till. Det behövs, inte minst med tanke på att det ser väldigt olika ut i kommunerna med vilket stöd man kan få. Rädda Barnen drev fram till 2018 en Orostelefon om radikalisering. Utvärderingen visade att stödtelefonen fyllde en viktig funktion särskilt för anhöriga som oroar sig för närstående, säger Ola Mattsson, chef för Sverigeprogrammet på Rädda Barnen. Överenskommelsen löper inledningsvis till slutet av 2020 och kan därefter förlängas med ett år i taget. En styrgrupp med representanter från Center mot våldsbejakande extremism och Rädda Barnen leder verksamheten. Orostelefonen ska utvärderas löpande av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Fakta CVE inrättades 1 januari 2018 och är en del av myndigheten Brottsförebyggande rådet, Brå. För mer information Jenny Sonesson, pressansvarig, CVE, jenny.sonesson@cve.se, 073- 412 42 07 Anne Thorngren, presschef, Rädda Barnen, anne.thorngren@rb.se, 072-357 67 56 Orostelefonen var en nationell stödtelefon som drevs under 2017–2018 av Rädda Barnen (RB). Orostelefonen om radikalisering och våldsbejakande extremism (VBE) drevs som ett pilotprojekt på uppdrag av Regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism under 2017 och till och med 31 maj 2018. Därefter finansierades Orostelefonen av Rädda Barnens egna medel till och med december 2018 då verksamheten avslutades. Under projektets gång genomfördes forskning på verksamheten av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som resulterade i rapporten Utslag av oro. ”Baserat på denna rapport och med stöd av tidigare forskning drar vi slutsatsen att insatser som Rädda Barnens Orostelefon om radikalisering fyller en viktig funktion för externa inringare, men särskilt för anhöriga som oroar sig för att deras närstående radikaliseras. Sådana funktioner förefaller annars saknas.” Mot bakgrund av denna rapport anser CVE och Rädda Barnen att anhörigstöd när det förekommer oro för radikalisering och våldsbejakande extremism är en viktig fråga för civilsamhället att fortsätta arbeta med. Länk till pressmeddelandet

Omvärldsbevakningen denne vecka sammanfattar utredning mot IS-återvändare och demonstrationerna mot regimen i Iran, flera razzior mot mot en terrorcell i Tyskland samt ett franskt avtal om fortsatt arbete mot jihadgrupper i Sahelområdet. Här kan du läsa omvärldsbevakningen i sin helhet .

Linjen kommer vända sig till privatpersoner, och finansieras av Center mot våldsbejakande extremism, men drivs av Rädda Barnen. Lyssna här på inslaget i Sveriges Radio, Ekot.

Självklart är en podd  kring vikten av, och innehållet i, självledarskap. I senaste avsnittet deltar CVE:s forskningsledare Jenny Yourstone. Självklart är en podcast av och med Mia Törnblom och Christina Stielli. Du hittar podden här: Självklart – I huvudet på hon som jobbar med mördare .

Omvärldsbevakningen denna vecka sammanfattar utvecklingen i Iran och Irak. Det belyser även dåden begågna av al-Shaabab och Boko Haram under jul och nyår i Mogadishu respektive Burkina Faso, samt dåd av ensamagerande gärningspersoner i New York och Paris. Här kan du läsa omvärldsbevakningen i sin helhet .

Sverige sticker ut i Västeuropa när det kommer till grovt våld med högerextrema motiv. Men det är förrädiskt att tro att organiserade medlemmar i demonstrationståg utgör det främsta hotet. Ensamagerande är långt svårare att upptäcka och stoppa. Ett antal terrordåd med högerextrema förtecken har de senaste åren utförts av ensamma gärningsmän. Du hittar texten här: Omöjligt att veta vilken extremist som blir terrorist

Center mot våldsbejakande extremism och Rädda Barnen har i Göteborg genomfört den andra utbildningen i Traumamedveten omsorg (TMO) för yrkesverksamma som i sitt yrke möter barn.

Jonas Trolle intervjuas i en artikel i Dagens Samhälle om möjligheten att åtala IS-återvändare, men också om att även misstänkta brottslingar har rätt till stöd från socialtjänsten.

Gästkrönika: Sverige får inte blir en fristad för kriminella som kan ha gjort sig skyldiga till terrorbrott, folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser skriver gästskribenten och chefen för Center mot våldsbejakande extremism, Jonas Trolle.

Det går att fälla svenska IS-återvändare för brott i Sverige, anser chefen mot våldsbejakande extremism. Det finns förutsättningar – och det gäller också kvinnorna.

I princip samtliga IS-återvändare borde kunna delges misstankar om brott, från de grövsta folkrättsbrotten till att ha tillskansat sig egendom olagligt eller hållit fångar och slavar. Att påbörja förundersökningar är ett självklart första steg, skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism i en debattartikel publicerad i Dagens samhälle.

14 november genomför CVE sin årliga konferens om hur vi kan förebygga och arbeta mot våldsbejakande extremism. Konferensen riktar sig till yrkesverksamma som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor kring våldsbejakande extremism.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat en rapport om radikalnationalistiska digitala miljöer.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har släppt en rapport för att beskriva vad kommunen kan göra i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Media välkomnas när Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) anordnar en forskningskonferens om våldsbejakande extremism (VBE). Syftet är att samla forskare i Sverige tillsammans med analytiker och beslutsfattare för att identifiera behov inom forskningen rörande VBE.

Anmäl dig här till en utbildning i traumamedveten omsorg (TMO). Under november och december kommer det hållas två utbildningstillfällen, ett i Stockholm och ett i Göteborg.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) arrangerar i samarbete med Länsstyrelserna i Kronoberg, Västmanland och Östergötland en grundutbildning om hur vi kan motverka och förebygga våldsbejakande extremism (VBE).

Nu finns två nya poddar publicerade. Poddarna spelades in på CVE:s seminarier i Almedalen i juli 2019.

Ett fyrtiotal kommuner kan komma att få ta emot personer som återvändar från tidigare IS-kontrollerade områden. Sari Römpötti, senior rådgivare på CVE, rustar de yrkesverksamma i kommunerna för mottagandet.

Välkommen till CVE:s årliga konferens om hur vi kan förebygga och arbeta mot våldsbejakande extremism. Konferensen riktar sig till yrkesverksamma som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor kring våldsbejakande extremism.

Den 28 augusti 2019 höll Jonas Trolle, chef för CVE, ett föredrag på konferensen Trygg och säker i Malmö.

En splittring har skett inom Nordiska motståndsrörelsen, NMR, och en utbrytargrupp har startat en nynazistisk organisation, Nordisk styrka.

Under 2019 har flera misstänkta terror- och våldsdåd inträffat i världen där motivbilden kan kopplas till vit makt-ideologi. Dåden har genomförts av så kallade ensamagerande gärningspersoner.

CVE arrangerade två seminarier under Almedalsveckan. Medarbetare på centret deltog även i andra aktörers seminarier som berörde våldsbejakande extremism.

Under Almedals-veckan medverkade CVE:s chef Jonas Trolle i en intervju i Dagens Samhälle. Temat för intervjun var: Vad ska kommunerna göra när IS-återvändarna kommer? Intervjun genomfördes av Johan Delby, reporter på Dagens Samhälle.

Hur arbetar socialtjänsten med individer som återvänder från tidigare IS-kontrollerade områden? I webbinariet arrangerat av Fackförbundet Vision deltar CVE:s medarbetare.

Den 14 november genomförs CVE:s nationella heldagskonferens i Stockholm.

Se föreläsning som spelades in på ett seminarium den 27 november 2018 om salafism, med Mohammed Fazlhashemi som är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. 

Det är viktigt att samhället förbereder sig för att fler av barnen till IS-anhängare i Syrien kan komma tillbaka. Sari Römpötti, senior rådgivare på CVE intervjuas i Ekot.

CVE arrangerar i år två seminarier i Almedalen på temat våldsbejakande extremism. Datum för seminarierna är onsdag den 3 juli.

I dag har de flesta kommunerna i Sverige en lokal samordnare i frågor som rör våldsbejakande extremism. CVE har därför tagit fram en beskrivning över vilka arbetsuppgifter och ansvar en lokal samordnare kan ha.

I drygt ett halvår har länsstyrelsen i Blekinge kartlagt våldsbejakande extremism, såväl politisk som religiös.

Kan personer som återvänder från områden som tidigare kontrollerades av Islamiska staten (IS) åtalas och i så fall på vilka grunder?

Den 24 april träffades drygt 40 svenska kommuner som kan komma att ta emot barn och vuxna som återvänder från tidigare IS-kontrollerade områden.

Efter Islamistiska statens (IS) fall i Syrien och Irak har flera svenska IS-stridande fängslats och kvinnor och barn har placerats i flyktingläger i norra Syrien. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) bjöd in till seminarium för att belysa ett antal olika frågeställningar.

Polismyndigheten fördjupar sitt samarbete med Säkerhetspolisen för att vidta enhetliga och effektiva åtgärder som ska reducera de våldsbejakande extremistmiljöerna i Sverige.

Säkerhetspolisen har publicerat en text på sin hemsida som beskriver myndighetens uppdrag att bekämpa terrorism, och minska hotet från våldsbejakande extremister.

Vad säger folkrätten och internationella konventioner om Islamiska staten, IS-stridande och deras familjer? Hur och på vilka grunder kan Sverige åtala de som återvänder?

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) ger varje år ut en sammanfattning av bedömningen av Sveriges sammantagna terrorhotnivå.

Aftonbladet Dailys intervjuade Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, med anledning av terrordådet i Christchurch.

Säkerhetspolisen sammanfattar verksamhetsåret 2018 och konstaterar i årsboken att extremistmiljöernas verksamhet förändrats de senaste åren.

Kunskapen och beredskapen att i Sverige hantera IS-återvändare har förbättrats under de senaste åren. Så skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism i en debattartikel i Svenska Dagbladet .

Onsdagen den 6 mars 2019 genomfördes det första mötet med ett socialtjänstnätverket för personal som i sitt arbete möter våldsbejakande extremism.

På fredagsmorgonen medverkade CVE:s chef Jonas Trolle i Aftonbladet TV. Temat var återvändande IS-medlemmar.

Krav ställs på Europa att ta emot återvändande IS-medlemmar. CVE:s seniora rådgivare Anders Kretz intervjuas om utmaningarna i Sverige.

Frågan om hur återvändande IS-medlemmar ska bemötas diskuterades på måndagskvällen i Studio Ett i P1. Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, intervjuades.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, släpper en rapport som handlar om ensamagerande våldsverkares kommunikation i digitala miljöer.

Dagens Samhälle har intervjuat CVE:s seniora rådgivare Sari Römpötti, om centrets stöd till kommuner i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. 

Se inslaget med CVE:s seniora rådgivare Anders Kretz, när han gästade TV4 Nyhetsmorgon.

Center mot våldsbejakande extremism har startat en kanal för poddsändningar. Först ut är en intervju med Jonas Trolle, chef för CVE, inspelad i samband med konferensen Samling mot våldsbejakande extremism i november 2018.

Statskontoret har utvärderat regeringens åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism. Satsningen har haft ett bra genomslag, trots att den var relativt blygsam mätt i pengar.

SKL har gett ut en skrift om demokratiska aspekter vid nyttjande av kommunala lokaler.

De tre filmerna är framtagna med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf).

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat en rapport om hur Islamiska Staten (IS) använder sig av digital propaganda för att nå anhängare i väst.

Institutet för framtidsstudier har publicerat en rapport om våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.

Socialstyrelsen har publicerat en poddsändning som handlar om våldsbejakande extremism och förebyggande arbete med exempel från Örebro.

Skolverket har lämnat en rapport till regeringen om skolans roll i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har publicerat en kunskapsöversikt om Muslimska brödraskapet. Rapporten ökar kunskapen om en organisation som är svår att studera och som det finns begränsat med forskning om.

Under Almedalsveckan arrangerar CVE två seminarier om hur vi kan förebygga våldsbejakande extremism.

Den 1 januari inrättades Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Idag slutredovisas förberedelserna till regeringen. Därmed startar centrets förebyggande arbete för att samla och dela kunskap, nationellt som lokalt – och den 3 april öppnar en stödfunktion för yrkesverksamma i frågan.