Vid direkta hot eller information om en förestående skolattack, ring 112
Akut oro
Vid direkta hot eller information om en förestående attack ska ni alltid ringa 112. Om du får någon information eller indikation där du inte själv kan bedöma när i tid en attack kan ske, ska du alltid ringa 112. SOS alarm-operatören avgör då hur det ska bedömas och hanteras.
Personal i skolan är skyldiga enligt socialtjänst
Länk till annan webbplats.- och skollagen Länk till annan webbplats. att genast anmäla oro till socialtjänsten om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Om man är osäker på om förhållandena kring barnet är sådana att en anmälan ska göras till socialtjänsten, kan man diskutera den aktuella situationen med socialtjänsten utan att barnets identitet avslöjas. En konsultation kan dock aldrig ersätta en anmälan. Skolan ska också på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.
Elevhälsan ska vid behov samverka Länk till annan webbplats. med hälso- och sjukvården och socialtjänsten men även andra aktörer. En sådan samverkan kan vara såväl åtgärdande som förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan kan till exempel i samverkan med andra aktörer arbeta för att främja elevers hälsa och skolnärvaro och för att förebygga kriminalitet eller ohälsa.
Informera skolledning och rådgör med elevhälsan enligt era ordinarie rutiner för orosanmälan. Rektor avgör oftast den fortsatta hanteringen och hur arbetslaget informeras. Var inte ensam med oroskänslan utan prata med andra. Då får du också veta om flera delar din oro och ni kanske ser ett mönster. Rektor bestämmer vem som ska prata med eleven, och detta bör göras så tidigt som möjligt. Prata även med vårdnadshavarna. Oftast kan det då ges samtycke till att kontakta andra myndigheter för stöd. Tips på vilka frågor du kan ställa och hur du kan lägga upp samtalen hittar du i CVE:s metodstöd
Pdf, 2 MB..
Rektor eller skolpersonal kan kontakta polisen. Samtal om eleven kan ske avidentifierat och behöver inte vara en formell anmälan utan ett sätt att diskutera och komma fram till om en anmälan ska göras eller inte. Polisen arbetar förebyggande och behöver information tidigt för att kunna samverka med andra relevanta myndigheter och sätta in rätt reducerande och stödjande åtgärder.
Om du får informationen utanför skoltid, ring 112 om det är akut, annars vänd dig till rektor som ska följa sina rutiner för samverkan. (se även frågan: När ska jag ringa 112?)
Gör en polisanmälan. Har ni tidigare gjort en polisanmälan, gör en ny om det tillkommit ny information. Är läget akut, ring 112.
Gör en orosanmälan till socialtjänsten i den kommun där eleven är folkbokförd. Personal som arbetar på en skola är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. Har ni tidigare gjort en orosanmälan och oron för barnet kvarstår, eller ni får nya uppgifter som föranleder oro för barnet, är ni skyldiga att göra en ny anmälan.
Er information kan vara avgörande för andra aktörers möjlighet att bättre utföra sitt uppdrag. Flera aktörer kan ha information som när den läggs ihop visar en annan bild. Använd de lokala upparbetade kontaktvägar som ni har. För att kunna få en helhetsbild behöver alla samverka.
Rektor behöver, tillsammans med elevhälsa, lärare och annan personal göra en åtgärdsplan för eleven.
Det finns möjligheter att vidta tillfälliga disciplinära åtgärder vid akuta situationer. Skolverket har information om vad som t ex gäller vid avstängning Länk till annan webbplats. av en elev som hotar andra elever och personals säkerhet. Det finns också information om de andra disciplinära åtgärderna som t ex tillfällig omplacering Länk till annan webbplats. och tillfällig omplacering på en akutskola Länk till annan webbplats.. Disciplinära tillfälliga åtgärder bestämmer rektorn om. I dessa beslut behöver inte samverkan ske med polis, socialtjänst och hälsosjukvård. Dessa åtgärder kan beslutas om direkt. Vissa åtgärder kräver dock att socialnämnden informeras om beslutet. För mer långsiktiga åtgärder för eleven i dessa situationer är samverkan viktig. Skolan kan då behöva göra en helhetsbedömning tillsammans med socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård.
Vid direkta hot eller information om en förestående attack larmar ni alltid 112. Polisen har möjlighet att besluta om att en skola ska stängas i särskilda fall utifrån §23 polislagen, om det finns risk för att brott med allvarlig fara för liv eller hälsa eller omfattande skadegörelse kommer att utföras på en viss plats, i övrigt är det rektors ansvar. Rektor måste göra en bedömning från fall till fall.
Ta fram en individanpassad plan för elevens återgång. Tänk på hur det ska fungera bra för eleven att komma tillbaka men också hur övriga elever och personal ska känna sig trygga. I planen bör det således ingå att involvera och informera personal på skolan samt fundera över om det behövs insatser för andra elever. Fortsätt vid behov samverkan med externa myndigheter och informera dem om läget. Fortsätt att följa upp eleven och fortsätt arbeta enligt era befintliga rutiner. Se över befintlig krisplan och säkerställ att dessa frågor hanteras i denna.
Det är viktigt att en bra överlämning sker Länk till annan webbplats.. Ibland får inte den nya skolan information som man behöver. Det är dock viktigt att skolan som eleven lämnar överlämnar sådana uppgifter som behövs för att underlätta övergången för eleven. Kontakta din kommunjurist eller en jurist hos din huvudman om du är osäker på vilka uppgifter du kan lämna över.
För att fånga upp situationer där skolan inte fått viktig information kan lokalpolisområden vara till hjälp. Polisen har ingen sekretess mellan olika lokalpolisområden och om det finns information kan de bedöma om de kan bistå.
Om skolattacker
Det finns flera olika definitioner men gemensamt är att det är ett våldsdåd som avsiktligt utförs i skolmiljö, dvs med inslag av planering och val av skolan som brottsplats. Skolattacken kan vara riktad mot en specifik individ eller kategori av individer. Eller så är individerna slumpmässigt utvalda genom att dådet är riktat mot skolan som helhet. Det är vanligt att gärningspersonen är eller har varit elev på skolan.
Det finns ingen typisk profil som utmärker den som begår en skolattack. Motiv, inspiration och bakgrundsorsaker varierar mellan gärningspersoner.
Däremot finns det lärdomar att dra från svensk och internationell forskning. Det är vanligt att gärningspersonen är eller har varit elev på skolan och pojkar/män är överrepresenterade även om flickor/kvinnor också begått skolattacker. Fascination för våld, vapen samt tidigare skolattacker och gärningspersoner kan vara riskfaktorer. Ibland har personen berättat om eller ”läckt” vrede eller avsikt att själv göra en skolattack på sociala medier eller internet, till vänner, anhöriga eller skol- och vårdpersonal. Forskning har också visat att psykisk ohälsa eller psykiatriska tillstånd (t.ex. låg självkontroll, aggressivitet, depression och NPF-diagnoser), skolmisslyckande, utsatthet för mobbning och andra övergrepp kan öka risken. Känslor av utanförskap, bristande sociala relationer, anhöriga eller bekanta aktiva i våldsbejakande miljöer samt familjesvårigheter och sviktande föräldraförmåga (t.ex. p.g.a. egen ohälsa) kan också vara riskfaktorer.
Flera av dessa forskningsbaserade riskfaktorer återkommer i CVE:s arbete med skolor och riskpersoner för att förhindra skolattacker. I de fallen förekommer också besvikelse eller bitterhet mot samhället på grund av upplevda eller verkliga oförrätter eller bristande stöd, samt användande av specifika symboler (t.ex. tatueringar, kläder med budskap) kopplade till tidigare skolattacker. Det har ofta varit en tonårspojke, men även flickor och icke-binära samt andra åldrar har förekommit. Även mer generella riskfaktorer för framtida problem förekommer; ökad skolfrånvaro, att inte längre vilja ha kontakt med lärare eller mentorer, eller byte av kamratumgänge.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa riskmarkörer inte finns i alla fall. Det finns gärningspersoner som haft flera av de här uppräknade riskfaktorerna medan andra knappt haft några. Omvänt kommer de allra flesta människor med de här riskfaktorerna aldrig begå en skolattack. Förteckningar av risk- och skyddsfaktorer ska med andra ord inte användas som en checklista men ger exempel på signaler som kan behöva tas på allvar och bemötas.
Därför är det viktigt att se till individens hela livsberättelse och -situation och även väga in frånvaro av riskfaktorer samt de skyddsfaktorer som finns i personens liv. Vad fungerar bra? Vad kan stärkas?
Den som vill läsa mer om risk- och skyddsfaktorer kan vända sig till CVE:s metodstöd Pdf, 2 MB..
Nej. Oftast vet vi först efteråt vilka motiv och avsikter en gärningsperson haft. Flera gärningspersoner har haft högerextrema åsikter, andra har mer konspirationsteoretiska, samhällshatande eller misogyna motiv, vissa inga extremistiska skäl alls. En gärningsperson kan motiveras av en ideologi men vanligare är att inspireras av extremistiska tankar och symboler. Gärningspersonen ser då våldet i sig som det viktiga men kan finna en ursäkt för att utföra våldet i en viss ideologi. Gärningspersonen har ofta hämtat inspiration på nätet från våldsdåd i allmänhet och skolattacker i synnerhet.
Förebyggande arbete
Skolverket har stödmaterial kring skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete Länk till annan webbplats. och demokratiska uppdrag där det beskrivs hur olika förebyggande insatser kan skapa en bättre skolmiljö. Att eleven känner att någon bryr sig och vill att det ska gå bra i skolan och hör av sig om eleven är frånvarande är viktigt. En engagerad lärare eller annan vuxen kan vara en skyddsfaktor. Det finns naturligtvis även faktorer utanför skolan som kan stärka eleven, exempelvis prosociala familjemedlemmar, vänner och fritidsintressen. På cve.se Länk till annan webbplats. finns mer information om skyddsfaktorer.
Allt förebyggande arbete handlar om att minska styrkan och omfattningen på riskfaktorer och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Skolan är en skyddsfaktor i unga personers liv. Det främjande och förebyggande arbetet i skolan är grundläggande. Demokratiarbetet är en viktig del. En lyckad skolgång är kopplat till minskad risk för problem som tex kriminalitet, skadligt substansbruk, socialt utanförskap och våldsbejakande extremism.
Genom att säkerställa att det finns tydliga upparbetade rutiner och samverkansstrukturer Länk till annan webbplats. på skolan – både internt på skolan och i lokalsamhället. Det är rektorn som ansvarar för arbetsmiljön på skolan, vilket innefattar ansvar för att skapa ett öppet klimat som möjliggör för elever och lärare att lyfta sin oro kring en individ samt i övrigt se till att personalens arbetsmiljö är god genom samverkan med exempelvis skyddsombud. Det ska finnas tydliga rutiner internt för hur man lyfter oro kring en individ och rektorn ska även se till att en lokal samverkan med andra samhällsaktörer såsom socialtjänst och polis finns.
Det är svårt att veta var gränsen går, och man kan behöva samtala med eleven för att kunna förstå. Prata med eleven på ett respektfullt, icke-dömande sätt, tips kring detta finns i Skolverkets stöd i kontroversiella frågor Länk till annan webbplats. samt i CVE:s metodstöd Pdf, 2 MB.. Sajten Extremkoll Länk till annan webbplats. ger också råd kring att bemöta extrema åsikter.
Tänk på att våga fråga och tro på det eleven berättar, att lyssna och visa att du finns där. Du behöver inte ha en lösning. Det viktigaste är att eleven blir sedd och lyssnad på. Rådgör gärna med elevhälsan.
Det kan vara en svår balansgång – elever ska få uttrycka och testa sina åsikter. De omfattas av samma åsikts- och yttrandefrihet som alla andra, men begränsas också av lagstiftning om förtal, hatbrott etc på samma sätt som övriga samhället.
Ta din oro på allvar och är du fortsatt orolig ska du dela din oro med skolledningen och agera enligt frågan Jag känner mig orolig för att en elev ska utföra en skolattack, vad kan jag göra?
Socialtjänsten
Personal som arbetar på en skola är skyldiga Länk till annan webbplats. att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet och uppmärksamma socialtjänsten på situationen.
Som anmälare behöver du inte vara säker på att eleven far illa, det räcker att du misstänker det. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver skydd eller stöd. Det underlättar om det av anmälan framgår vilket barn det gäller samt vad som är orsaken till oron. Konkret och detaljerad information som beskriver orsaken till oron bidrar till att socialtjänsten får en så bra bild som möjligt av situationen.
Om du är osäker på om förhållandena kring barnet är sådana att en anmälan ska göras, kan du diskutera den aktuella situationen med socialtjänsten utan att barnets identitet avslöjas. En konsultation kan dock aldrig ersätta en anmälan.
Den som har gjort en anmälan till socialtjänsten har en fortsatt skyldighet att anmäla om oro för barnet kvarstår eller om den som anmält får nya uppgifter som föranleder oro för barnet.
Om socialtjänsten inleder en utredning är du skyldig att lämna socialtjänsten alla uppgifter som kan vara av betydelse i socialtjänstens utredning av barnets behov av skydd och stöd. Uppgiftsskyldigheten bryter eventuell sekretess. Det innebär att skolan kan lämna relevanta uppgifter till socialtjänsten oberoende av om de omfattas av sekretess eller inte. Uppgiftsskyldigheten gäller också om någon annan har gjort anmälan eller om socialnämnden har inlett en utredning på eget initiativ
Genom att ingripa tidigt i ett skeende med rätt insatser anpassade till barnets individuella behov kan en positiv utveckling främjas utan alltför ingripande insatser.
Om du vill ha återkoppling på vad som händer med din anmälan, om en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår, kan du framföra det i anmälan tillsammans med kontaktuppgifter till den som socialtjänsten ska återkoppla till.
Mer om anmälningsskyldigheten finns beskrivet i Socialstyrelsens handbok Länk till annan webbplats. och information Länk till annan webbplats. om att anmäla oro för barn. Där kan du också läsa om vad som ska anmälas, hur en anmälan går till, olika sätt för anmälaren att få stöd och vad som händer efter en anmälan. Mer information om hur socialtjänstens utredning går till finns i denna handbok Länk till annan webbplats..
Det är viktigt att följa upp och erbjuda stöd till eleven och samverka med vårdnadshavare enligt ordinarie rutiner. Fortsätt samarbete med kollegor och samverka med andra myndigheter för att samla den kompetens som behövs för att hantera situationen.
Om oron för barnet kvarstår eller nya omständigheter framkommer, finns en fortsatt skyldighet att anmäla oro. Det kan vara värdefull information för socialtjänstens beslut om att inleda utredning eller inte och i det fortsatta utredningsarbetet.
Gör en ny anmälan. Använd ordinarie rutiner och struktur. Skolans arbete behöver vara uthålligt. Rektor måste alltid göra en bedömning från fall till fall. Nya omständigheter kan ha tillkommit som kan bidra till att socialtjänsten får en bättre bild av situationen. Även om inga nya omständigheter har tillkommit är det viktigt att ändå anmäla om man är orolig för att ett barn far illa.
Elevhälsan kan också alltid på eget initiativ samverka med andra aktörer för att främja elevers hälsa och skolnärvaro och för att förebygga kriminalitet eller ohälsa.
Polisanmälan
Om brottet händer nu, eller om det är en akut situation, ska du ringa 112. Om brottet inte är akut kan du anmäla genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation Länk till annan webbplats.. En tidig brottsanmälan kan förhindra upptrappning och gör det lättare att säkra bevis och vittnesuppgifter.
Har du sett eller hört något som skulle kunna hjälpa polisen att upptäcka, förebygga eller utreda brott? Tipsa polisen. Länk till annan webbplats.
Polisen arbetar förebyggande och vill ha information i ett tidigt skede för att kunna samverka med andra relevanta myndigheter och sätta in reducerande stödåtgärder för att hjälpa individen.
För tips som inte gäller pågående brott, eller en akut situation, kan du snabbt och enkelt tipsa polisen via webben eller ringa och lämna ditt tips till 11414. Det går även bra att lämna ditt tips genom att besöka en polisstation.
Enligt skollagen finns en reglerad skyldighet Länk till annan webbplats. för skolan att göra en anmälan om att skolan har omhändertagit stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar och andra vapen eller hälsofarliga varor från en elev. Då ska rektorn snabbt anmäla omhändertagandet till polisen. Skolan ska inte bedöma om det som skett är brottsligt, det är polisen som bedömer detta.
När en brottsanmälan har gjorts ska polis eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. De beslutar därefter om en förundersökning, även kallad brottsundersökning, ska inledas. Det görs endast om det finns möjligheter att klara upp brottet. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning läggas ned.
Om ny information tillkommer kan en ny anmälan göras, eller en tidigare anmälan öppnas upp igen, och Polisen kan då göra en ny bedömning utifrån tillkommen information om en förundersökning kan inledas eller inte.
Länk till polisen för mer information Länk till annan webbplats.
Nej. Polismyndigheten samverkar med Säkerhetspolisen Länk till annan webbplats..
Om det visar sig att individen planerar att utföra en skolattack utifrån en ideologisk bevekelsegrund, kommer ärendet att lämnas över från Polismyndigheten till Säkerhetspolisen.
Överväg en ny anmälan. Använd ordinarie rutiner och struktur. Skolans arbete behöver vara uthålligt. Rektor måste alltid göra en bedömning från fall till fall. Nya omständigheter kan ha tillkommit som kan bidra till att socialtjänsten eller polisen får en bättre bild av situationen.
Elevhälsan kan också alltid på eget initiativ samverka med andra aktörer för att främja elevers hälsa och skolnärvaro och för att bl. a förebygga kriminalitet eller ohälsa.
Om skolan upplever fortsatt oro och är osäker på fortsatt hantering kan ni kontakta relevant myndighet eller expert för samråd och rådgivning. Det kan exempelvis handla om kontakt med Polismyndigheten eller CVE. Polisen arbetar förebyggande och har nytta av information i ett tidigt skede för att kunna samverka med andra relevanta myndigheter och sätta in reducerande stödåtgärder för att hjälpa individen.
Det finns flera olika modeller för hur samverkan mellan aktörer kan gå till men utgå från den samverkan som finns lokalt. Se även frågan Vilka samverkansmöjligheter finns det?
Samverkan
Det finns flera olika modeller för hur individsamverkan mellan skolan och andra aktörer kan gå till, exempelvis SSPF Länk till annan webbplats., SIG Länk till annan webbplats., SIP Länk till annan webbplats. eller TSI Länk till annan webbplats.. Det går inte att hitta en modell som fungerar för alla eftersom det ser olika ut i kommunerna, det viktiga är att man hittar en lokal modell som fungerar och använder den. Hitta strukturer som gör att även friskolor kommer med. I stort sett alla kommuner har samverkansöverenskommelser med polisen i sin kommun, de sk lokalpolisområdena, och den strukturen kan med fördel användas för övergripande samverkan. Det finns en brottsförebyggande samordnare i varje kommun som kan ge mer information kring hur den lokala samverkan ser ut i just din kommun. Det bör betonas i sammanhanget att den interna samverkan på skolan också är mycket viktig.
För att kunna samverka på individnivå krävs samtycke från individen eller dennes vårdnadshavare. Men det går alltid att samverka med t ex polis och socialtjänst utan att dela personuppgifter för att konsultera, få kunskap och diskutera på en övergripande och anonymiserad nivå. Det kan också finnas möjlighet att bryta sekretessen i vissa fall genom sekretessbrytande regler – se fråga Hur kan vi fortsätta samverka om vi inte har samtycke?
CVE Länk till annan webbplats. kan stödja genom att till exempel handleda processer och bistå med att identifiera strukturella samverkansbehov.
Oavsett övergripande samverkan eller samarbete på individnivå är det värdefullt och nödvändigt att samla kunskap och information utifrån olika myndigheters ansvar och roller för att få en helhetsbild och göra en bedömning för att inte tappa viktiga perspektiv och kunskap. Sträva alltid efter samtycke då det underlättar samverkan.
En viktig aspekt är att undvika ”informationsfragmentering”, det vill säga att information om en individs beteende finns uppdelat hos olika aktörer (internt inom en organisation eller hos olika externa aktörer) och inte delas mellan aktörerna så en helhetsbild framkommer. Skolan kan ha fått information om att en elev visat en fascination för våldsdåd i skolmiljö och socialtjänsten kan ha hanterat orosanmälningar som rört föräldrars eller andra personers oro för att eleven isolerar sig från omvärlden. Polisen kan ha information om att det finns vapen i hemmet, samt annan historik kopplat till individen. Hälso- och sjukvården kan ha kunskap om att en individ haft tankar om att begå självmord kopplat till ett dåligt psykiskt mående.
Ett viktigt syfte med samverkan är därför att möjliggöra för dessa aktörer att samlas och gemensamt behandla de omständigheter som gett anledning till oro kring en individ. Aktörerna får därigenom en helhetsbild och risken för att ett oroväckande beteende missas eller underskattas blir lägre.
För att göra en orosanmälan behövs inget samtycke. Om socialnämnden har inlett en utredning är skolan skyldig att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning av ett barns behov av skydd och stöd. Skyldigheten gäller även när samtycke till det inte ges av barnet eller barnets vårdnadshavare och oberoende av om uppgifterna omfattas av sekretess eller inte.
Om det inte pågår någon utredning hos socialtjänsten krävs stöd i form av sekretessbrytande regler i offentlighets- och sekretesslagen (OSL Länk till annan webbplats.) som gör att skolan kan dela information om enskilda trots att samtycke inte finns. Skolan behöver kunna ta ställning till om uppgifter kan lämnas ut just i den aktuella situationen, utifrån omständigheterna. Ta gärna hjälp av din kommunjurist eller jurist inom huvudmannens organisation om du är osäker på vilka uppgifter som skolan kan lämna inom ramen för samverkan då samtycke inte finns.
Socialtjänsten kan inte dela information med skolan utan samtycke från barnet eller barnets vårdnadshavare, men under vissa förutsättningar med polisen i brottsförebyggande syfte enligt 10 kap. 18 a § OSL Länk till annan webbplats..
Förbereda för att hantera en skolattack
Säkerställ att en skolattackshändelse finns med i den lokala krisplanen. Säkerställ också att skolan och lokalpolisområdet har en samsyn hur man ska agera vid en skolattack. Se till att det finns rutiner och kontaktvägar till kommunens krisberedskapsorganisation. Öva med personalen.
Vägledningen ”Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan” Länk till annan webbplats. för skolledning och säkerhetsansvariga syftar till att öka medvetenhet och kunskap om åtgärder före, under och efter en allvarlig våldshändelse i skolan, som en skolattack. Den fokuserar på hur man kan skydda sig själv och andra under en akut händelse men tar även upp förebyggande arbete samt återhämtning och uppföljning efter en sådan händelse. Skolverket har också stöd till skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga för arbetet med säkerhet och krisberedskap Länk till annan webbplats..
Mer information
För att få veta mer om det lokala brottsförebyggande arbetet och samverkan i just din kommun kan du vända dig till den kommunala brottsförebyggande samordnaren eller kommunpolisen.
För att veta mer om olika myndigheters arbete och vilka stödmaterial som erbjuds kan du klicka här.
Du kan också ringa till CVE:s stödtelefon Länk till annan webbplats.. CVE:s nationella stödfunktion nås på 08-527 44 290, klockan 9-15 helgfria vardagar. Den är till för yrkesverksamma, främst i kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. På cve.se hittar du även telefonnummer till civilsamhällesorganisationer som ger stöd till anhöriga och individer som har frågor kring våldsbejakande extremism. Direktlänk till CVE:s Metodstöd hittar du här Pdf, 2 MB.
