Våldsbejakande extremism

I Sverige råder en grundlagsfäst rätt att tycka, tänka och säga vad vi vill. Vi har åsikts-, organisations- och religionsfrihet så länge de demokratiska spelreglerna efterlevs och inte begränsar någon annans rätt.

Våldsbejakande extremistiska aktörer och ideologier accepterar inte grundläggande demokratiska värden. Inom dessa ideologier rättfärdigas eller uppmuntras kränkningar av andras rätt att utöva sina grundlagsskyddande rättigheter. Det kan handla om att använda, uppmuntra till eller rättfärdiga våld eller andra former av brott för att nå sina politiska mål. Det är dock värt att påpeka att våldsbejakande extremister inte alltid tar till fysiskt våld. De kan också ägna sig åt psykologiska våldshandlingar som olaga hot eller otillåten påverkan.

Våldsbejakande extremister ägnar sig åt, uppmuntrar eller på annat sätt rättfärdigar ideologiskt motiverad brottslighet. Det är inte förbjudet att ha våldsbejakande extremistiska åsikter. Däremot är det inte tillåtet att ta till våld eller andra brottsliga handlingar för att agera med ideologin som utgångspunkt.

Våldsbejakande extremister kan agera ensamma eller i grupp. Men så gott som alla är en del av vad som brukar beskrivas som en våldsbejakande extremistmiljö. Miljön är som en slags ideologisk gemenskap, där extremister delar idéer, organiserar sig och uppmuntrar, planerar och som yttersta konsekvens begår brott. En våldsbejakande extremistmiljö kan innehålla politiska partier eller organisationer som står varandra nära. Den kan också innehålla lösare nätverk av extremister. Dessa kan bestå av familjer eller kompisgäng, men också chatt grupper. Våldsbejakande extremistmiljöer kan alltså både vara fysiska och virtuella.

I Sverige har Säkerhetspolisen pekat ut tre våldsbejakande extremistmiljöer:

• Den våldsbejakande islamistiska miljön
• Den våldsbejakande högerextrema miljön
• Den våldsbejakande vänsterextrema miljön

Säkerhetspolisen följer de tre extremistmiljöerna eftersom de bedömer att det inom dessa finns individer och grupper som vill, eller kan, begå brott med målet att förändra Sveriges demokratiska styre. Utvecklingen kan också leda till en förändrad syn på våldsbejakande extremism.

Det största hotet kommer inte nödvändigtvis från grupper eller organisationer, utan från så kallade ensamagerande gärningspersoner. Det är individer som utför attentat utan påvisbara kontakter med en fysisk våldsbejakande extremistisk miljö eller utan att vara medlem i en grupp/organisation. Ensamagerande gärningspersoner finns inom alla tre våldsbejakande extremistmiljöer. Det finns också våldsbejakande extremister som inte alltid kan sorteras in i de tre beskrivna miljöerna. Istället fokuserar de på sakfrågor som exempelvis djurrätt, miljörätt eller kvinnohat (så kallade ’incels’).

Hör Edvin Sandström, utredare CVE, berätta om verksamheten.